Jag saknar mitt orangea/röda hår.

Jag saknar mitt orangea/röda hår. Jättemycket. Jag vet att jag inte borde bleka och färga om igen, jag vet att jag alltid brukar tröttna... Men faan vad jag är sugen.. Vad tycker du?

hemlisen

Jag vill hoppa fallskärm under 2011. Jag har velat hoppa fallskärm i många, många år nu men inte riktigt vågat. Efter att jag suttit och tittat på Majsans alla bilder och filmer och läst hennes inlägg om att hoppa för femhundraelfte gången i förra veckan så bestämde jag mig, i år ska det göras. Det bara är så. I lördags efter några öl, segerrusig och darrig av adrenalinet efter matchen så berättade jag för henne, nu är det sagt, ute, nu skall det bara göras också. Jag är modig.

ett axplock bout

En konstig känsla

Jag vandrar rundor i lägenheten iklädd Hs mjukisbrallor och bouttröjan, vill inte att dagen skall ta slut. Känner hur det kryper i kroppen och noterar hur blåmärkena börjat ta form och skifta färg. Jag gjorde det. Jag har boutat och det var helt fantastiskt.

Pinkpony förevigade ett av mina besök i sin bin.

Nu smäller det snart

Alotta är tillbaka!

Vid närmare eftertanke var det där med bastkjol inte riktigt jag, dessutom tror jag inte att jag fått åka i en då de inte håller så bra. Ibland är jag glad att jag gillar att pyssla.



Vesslan är hemma igen efter visiten hos mina föräldrar, vi verkar ha hittat en helt okej barnvakt och det mesta känns bra inför morgondag en. Det enda som gör mig så sjukt opeppad är att H åker och jobbar på söndag, inte bara det att han skall vara borta till den 30 april gör mig ledsen - utan även det faktum att han inte firar min födelsedag. Jag hade sett fram emot familjemys och frukost på sängen. Nåja.

Crime city rollers i tv 4!

Kolla, kolla, kolla! Yours truly är också med på ett hörn, lagom svettig med kletigt smink och slut efter en lång dag och nytt golv. Jag har sagt det förut och jag kommer att säga det igen. Jag åker med världens bästa liga.

ALOHA BOUTFIT!

Tjenare bloggen. Hur e läget? Jag har skrattat så mycket att jag har ont i magen.

Här är det helt okej faktiskt. Mitt i allt elände så måste man kunna skratta.. nä nu ljuger jag. Det är inget elände alls här, tvärtom. Imorgon är det fredag och sen kommer lördag och som alla vet vid det här laget så är lördag lika med boutdag. Det kommer att bli så jäävla fint. Jag dör förväntansdöden och nervpirrighetsdöden bara jag tänker på det (vilket jag gör i princip varje vaken sekund..)

Igår hade travel team sitt sista möte innan bouten och med en förväntan likt ett barns som fortfarande tror på jultomten på julafton begav jag mig dit. Vi skulle ju få våra bouttröjor. Äntligen, som jag längtat, trängtat och suktat. För att inte tala om hur jag drömt om dem, hur sjukt jävla cool jag kommer att se ut när jag glider runt i min matchtröja med handtryckt CCR-Logga av Loony handtryckta (så JÄVLA snyggt att man nästan dör!) och med namn och nummer på ryggen.. ALOTTA RIOT, 040. Fy fan vad bra.. Åh.. Ja ni fattar poängen liksom. Tji fick jag.

Jag får tröjan i min hand och kan inte låta bli att hoppa runt lite, lyckan är total! Fan, den snyggaste lila och gula kreation jag någonsin skådat! WOW! Och sen vänder jag på den och vad skådar mitt norra öga, jo inte är det några TT i alla fall, det är en sak som är säker. Istället har tryckfelsnisse varit framme och istället för Alotta står det nu Aloha. Aloha Riot. Här ser ni nu tänka boutfit till lördag. Blir det bra så? Så jävla mycket jag det kan bli.. Bastkjol, blomkransar och koksnötter. Eller hur? Kan ni inte se det framför er?

Dagens fail..

Dagens blockmongo

Snart är även denna veckan slut och trot eller ej - jag har överlevt!

Fyra veckor kvar på Sofia sen är min tid där förbi, det känns lite konstigt och vemodigt men ack så skönt på samma gång. Idag spenderade vi förmiddagen på Malmö konsthalls öppna verksamhet och kidsen fick arbeta med färger och stafflimålning, det gick över förväntan. Dagens ris går till blockmongo till busschaufför som glömde stanna vid vår hållplats och som sen fick frispel när jag bad honom att stanna bussen. Inför mina kids (iklädda förskolevästar och exemplariskt uppradade, tysta som små ljus i främre delen av bussen) började han gorma om att jag minsann tryckt på knappen för sent (efter hållplatsen) att sådana som jag lever på bidrag och inte kan ta hand om barn, att han hatar barn, att nästa gång då kan vi gå hela vägen för han vill inte ha oss där och sådär gick han på i all evinnerlighet.. Utan att stanna bussen så det blev en fin halvtimmespromenad tillbaka till förskolan. Nåja.

Snart är det lördag och ni glömmer väl inte bort vad som händer då??! Just det. På lördag är det Sveriges första bout. Svensk roller derby när den är som bäst. Malmös Crime city rollers mot stockholm roller derby. Peppen är total!!

(jag blir nervös så att jag skakar bara av att skriva o
det)

dagens biotips

Efter Scrimmagen igår tog mamma och pappa med sig lilla W hem till sig så att jag och H skulle kunna få lite tid för oss själva. Efter ett en och en halvtimmesbad och sollapande på balkongen så bestämde vi oss för att gå och titta på bio. Vi valde mellan Ritualen och Rango. Ritualen vann och jag är såhär i efterhand glad över det. Den var riktigt bra! Jag kissade nästan på mig två gånger och mitt hjärta höll på att stanna en gång, allt som allt får den en åtta av tio möjliga. Till och med H tyckte om den, och han gillar varken skräck eller thrillers i normala fall. Se den!

CRIME CITY V.S. COPENHAGEN

Så idag var det alltså dagen innan dagen D. Om man med Dagen D menar lördagen den 12:e mars då vi boutar Stockholm på hemmaplan, och det gör man ju. Dagen innan dagen D bjöd på träningsmatch, scrimmage, mot köpenhamnstjejerna. Mamma, pappa, H och lilla W kom och tittade, bara det var stort, tänk, jag har världens bästa familj som ställer upp i vått och torrt för mig. Om sanningen skall fram så var jag ruskigt nervös redan i morse när jag klev upp och det blev inte bättre ju närmre ett klockan kom, ett tag var jag övertygad om att jag skulle kräkas men så efter första jammet så släppte allt och det kändes så sjuhelvetes bra, allting klickade. Lineupsen, coachningen, väggarna, allt bara flöt och känslan som fyllde mig liknas bäst vid lika delar eufori och adrenalin. JA JÄVLAR I MIN LÅDA VAD VI ROCKADE PÅ TRACKEN! Nej, jag får återkomma med fler inlägg om dagens scrimmage sen, just nu är jag lite för osammanhängande, sprallig och helt förundrad.

Ja just det ja, resultatet då. Vi vann. Med över 80 poäng..

Förtydligande

Saker som får mig att må bra:
- Tid ned H och lilla W
- roller derbyn
- hundpromenader
- solen

Saker som just nu får mig att må dåligt/orsakar enorma mängder stress:
- praktiken
- skolan
- avsaknaden av barnvakt.

Ungefär såhär tänker jag mig väggen

Ungefär såhär tänker jag mig väggen om nätterna när jag inte kan sova

precis såhär känns det!

En nyans ljusare

Smärtas fyspass har ännu en gång gjort under med både kropp och huvud. Nu skall jag njuta av torsdagskvällen uppkrupen i Hs armar och tänka positiva tankar. Nu är det snart helg och hel betyder en massa timmars rullande, familjemys och framförallt ingen praktik

Om stressen.

Såhär  efterhand är det lätt att vara efterklok.. att plugga helfart och föda barn, ta hand om en nyföding, hund och normala sysslor tillsammans med H var ju en utmaning i sig. Att ta hand om lilla W, studera två av sina absolut mest avskyvärda ämnen, ta hand om hund och försöka hålla näsan ovanför vattenytan när H inte är hemma i ca 6 månader av 10 - en större utmaning. En utmaning som tyvärr börjar ta ut sin rätt. Jag känner fortfarande att den där beryktade väggen kanske inte är så långt borta trots allt..  Nästa gång skall jag vara föräldraledig mycket och länge. Under dagarna skall jag spendera tid med familjen och på nätterna skall jag sova. Inte sitta uppe och hetsplugga. Kan ni lova att ni påminner mig om det om jag nu mot all förmodan skulle glömma bort det?

En god nyhet!

Lilla W har för första gången sovit en hel natt (nåja, ett uppvak vid tolv) utan någon mat. Tjohooo! Jag VET att det kanske bara är en ren slump och att det inte alls är säkert att det fortsätter så men kan ändå inte låta bli att vara liiiiide nöjd.

en liten resa genom tiden

Satt och klickade runt lite på gamla goda bilddagboken och fann följande bilder. Är det förresten någon som fortfarande använder den sajten? Jag har inte laddat upp någonting där på evigheter men måste erkänna att det är väldigt roligt att gå tillbaka i tiden dag för dag, år för år..

Bilbo, jag och jätteölen 2004.

valpvesslan och jag <3 

RIP UTKANTEN

bilden snodde jag från fejsbook. 

tristessdöden: räkningar och allsköns papper

Årets första vårdag och jag dör tristess-döden. I två, kanske tre veckor har jag vägrat att se åt alla pappershögar som poppat upp runt om i lägenheten. Räkningar, styreslepapper, mötesanteckningar, brev och föreläsningsanteckningar - det har varit mig egalt men nu håller det inte längre. Dels börjar jag få panik över röran och dels så ligger där en hel hög med räkningar som borde varit betalda för längesedan.. Äntligen börjar jag se köksbänken, hallskåpet och skrivbordet igen, ett protokoll kvar att renskriva och sedan skall jag sätta tänderna i en väns överklagan till arbetsförnedringen angående indraget bidrag. Veckans kommande samlingar och aktiviteter på förskolan är planerade och genomgångna. Imorgon ska jag göra trolldeg för första gången någonsin, känner mig stärkt av dagens lyckade play-doh tillverkning.

Nu är det vår!

Officiellt är första vårdagen här och det känns så jääävla bra! Jag drömmer om torr asfalt, en utomhustrack på stapelbädden, spirande grönska och doften av solvarm hud.. Snälle lille naturen töa fort. Högarna av smutsig snö och is sticker som sjutton i mina ögon och isvindarna gör att jag känner mig som en nakenråtta i Sibirien.

vad H arbetar med.

Jag vet att det är en del som undrar vad H arbetar med och ibland orkar jag inte riktigt förklara. När jag säger att han bygger scener, att han är byggledare och har "sina" scener som han åker runt och bygger upp/plockar ner så tenderar folk att säga "Ahaa.." också ser jag att de flesta tycker att det är huvudlöst att han gör det utomlands, att det måste finnas scener att bygga i Sverige, I Malmö med omnejd. Tyvärr fungerar det ju inte riktigt så. En bild säger mer än tusen ord, eller hur är det nu man brukar säga? 

uppbyggnad pågår, en av mellanscenerna 

scen till fc st paulis hundraårsjubileum.

Nu när han åker och jobbar i mitten av mars igen så kommer han att återuppta arbetet med det senaste projektet, Pavillon 21 för andra året i rad. I höstas plockade de ner byggnaden, (för första gången någonsin) bit för bit, skriv för skruv och nu i vår skall den sättas samman igen, ett jobb jag är glad att jag slipper utföra.. Arbetet beräknas ta tolv veckor, eller om det var tio, jag har lite dålig koll såhär i början på säsongen, varav H skall vara borta åtta. Visst saknar vi varandra, men samtidigt så har vi inte så mycket annat att välja på just nu.

from drugs to mugs

Bilderna är tagna med ca ett halvårs mellanrum, spana in länken för mer hemskheter.

Fann From Drugs to Mugs via en blogg jag läser när andan faller på och gissa om jag blev överlycklig. Här snackar vi verkligen skräckblandad förtjusning.

Förklaring till om att våga

'

Blood Thunder håller en Roller derby World Cup i Toronto 2011. Och jag har skickat in min ansökan till Team Sweden. Det ni!

läs mer på rollerderby.se

Ända sedan jag fick reda på detta så har jag drömt om att våga skicka in en ansökan.. eller snarare drömt om den dagen då jag är en så pass bra spelare att jag rent teoretiskt skulle kunna åka med andra lika begåvade spelare.. tänk att åka inför fullsatta läktare med peppande åskådare (tänk er som i filmen whip it om ni inte ser det framför er..) 

Det är inte så länge alls sedan jag började med Roller Derbyn, det är bara dryga fem månader för att vara lite mer exakt sen,  jag fick mina första quads i oktober, lagom tills dess att Crime City Rollers började träna inomhus.. För ungefär ett år sedan bestämde jag mig för att börja träna Roller Derby, jag spanade på Crime City Rollers på facebook och på åkarna när de höll till på parkeringshusets tak. Jag visste att jag ville börja.. att jag skulle börja men jag vågade inte (ok, en trasig kropp efter förlossningen gjorde sitt också..) I praktiken tog det bra mycket längre tid innan jag började, innan jag faktiskt tog mod till mig och gick dit, satte mig in i vad som krävs, köpte utrustning och lärde känna resten av tjejerna och nu har jag vågat skicka in min ansökan till team sweden. WOHOO!

Jag känner mig kluven, den skräckblandade förtjusningen slåss med en förväntan och en känsla av skam. Jo, det är sant, jag skäms faktiskt över att ha skickat in ansökan. Min dåliga självkänsla i kobination med jantelagen får mig att skämmas samtidigt som jag är stolt och nöjd över mig själv för at jag vågar. Nu när jag berättar om det så känner jag mig nästan tvungen att ursäkta mig med ett "Ja men jag kommer säkert inte att komma med i alla fall.. det är inte så att jag tror att jag är tillräckligt bra..osv.." Men det tänker jag inte göra hur mycket det än kliar i mina fingrar.

Jag är modig, jag har skickat in ansökan. Anledningen till att jag skickat in den är att det är en dröm jag har. Jag vill bli bäst och jag har absolut ingenting att förlora på att skicka in den. Nu skall jag fira genom att spcakla lite till och dricka en tvååtta. Punkt.

om att våga..

Hallrenoveringen går trögt, så sjukt jävla trögt om sanningen skall fram.. jag har varken lust eller motivation till att jobba med det just för att jag måste. På måndag eftermiddag klockan tre så kommer mäklaren - bäst för oss att det är klart då.. Tidigare idag så tog jag en liten paus från renoverandet och gjorde något jag har drömt om väldigt länge men inte vågat göra tidigare. När jag tänker på det så är det med ungefär lika delar skräckblandad förtjusning som skamkänslor. En liten liten gnutta stolthet över att jag gjorde det finns också. Jag tänker att jag skall berätta mer om detta senare när jag satt mig ner och rett ut de tankar som snurrar..

Havregrynsgröt

Jag har inte riktigt kommit in i kursen vi läser i skolan för tillfället, det känns som att jag läser läser och läser men att ingenting går in. Litteraturen, föreläsningarna och seminariumen ligger där som en grå massa och tiden sitts bara av. Nästan detsamma gäller praktiken. Jag befinner mig i en grå klistrig halvljummen havregrynsgröt som borde åkt i soprna för längesen och det stör mig. Jag vill inte vara avtrubbad, känna halva känslor. Jag vill leva med ett öppet hjärta och till hundra procent.

Bildbevis till den Rosa ponnyn

Bildbevis till majsan. Det är sant. Snön är tillbaka.

Tandläkarupdate

Såhär ser vi ut när vi sitter vid datorn och pratar med morbror Daniel.


Tandläkarstatus: jag fick komma till en riktigt bra tandhygienist so
var förstående och bra på alla sätt och vis. De undersökte alla bissingarna och jag har nu två tider inplanerade under de kommande månaderna. En rotfyllning och en lagning + rengöring, jag kan inte annat säga än att jag är glad för mitt tandvårdsavtal som gör att jag enbart betalar dryga tusenlappen/år.

Tandis

Att säga att jag ogillar att gå till tandläkaren är en stark underdrift men nu sitter jag här i väntrummet. Fy faan för väntrum..darr på rösten, svettningar och illamående beskriver mitt tillstånd ganska bra för tillfället. Fem minuter kvar till utsatt tid.

Solen i ögonen

På väg hem från träningen med


vårsolen i ögonen. Dagens scrimmage kändes bra och på väg till bussen hem så fylldes jag av en spirande vårkänsla trots den bitande kylan. Tänk att jag känner mig redo att bouta, efter varje jam, varje övning faller fler och fler saker på plats och jag älskar det.

Sedan i fredags kväll har jag spenderat dryga nio timmar på mina nya skates. Fötterna värker så att jag knappt kan gå, tånaglarna dunkar av smärta men fy fan vilken skillnad det är! Nu nattrubda ens vesslan sen stupa i säng.

Malmö och stadsbussarna

Malmö och stadsbussarna. En neverending hatestory.. Aldrig i tid, alltid snäsiga chaufförer och överfulla bussar. Trots att jag alltid är ute i god tid så kommer jag nästan prick i tid, idag lär jag dock bli sen till träningen.. Fyra bussar ned numret tre kom och körde vidare mot värnhem. En mot södervärn och här sitter jag nu inklämd mellan en karlskronakille med kryckor som pratar om gårdagskvällens erövringar och en liten genomskinlig tant. Enligt min klocka skall bussen till Limhamn gå nu, från södervärn och där är vi inte förrän om tidigast fem minuter. Jag avskyr att vara sen.

Renovering

Lägenhetslyftet går sakta framåt.. Just nu har vi fastnat på val av fondtapet/wallie i vardagsrummet. Vad funkar egentligen och vad går fetbort? Jag är inne på organiska bilder, blommor, träd.. och vill gärna ha lite färg men har så svårt att bestämma mig.




Vi väljer mellan någon form av wallie och att göra en stor skiva, säg 130*160cm som vi tapetserar med någon snygg tapet och skruvar upp på väggen med några centimeters avstånd så att vi kan fästa en ljusslinga bakom den. Vad tror ni blir bäst?

Det skall gå hem hos nya köpare vid en eventuell försäljning, göra oss glada och bryta av samtidigt som vi vill behålla en luftig och ljus känsla. Ja ni hör ju själv hur det låter.. Frågan är
Om vi någonsin kommer att bli klara..

Seitan

För en tid sedan fick jag en bok av Venom som jag hel glömt bort att berätta om. Den heter "How to make all the "meat" you eat out of wheat" och är proppfull med goda råd och tips för hur man skall lyckas med matlagning med seitan, där finns recept, gör det själv tutorials och mycket annat. Jag har inte hunnit läsa den från pärm till pärm ännu men den ser redan nu mycket lovande ut..


Jag planerar att laga åtmindstonde ett recept under veckan som kommer.

Dagens bild 19februari

Gosgrisarna tittar på i drömmarnas trädgård och myser.

BOUTDAX!!! be there or be square

 

Det är dags för SVERIGES FÖRSTA BOUT! 

Den 12 mars möts Crime City Rollers och Stockholm Roller Derby för att mäta sina styrkor. Våra grymma tjejer kommer att sätta spår långt in i själen på alla åskådare! Så kom och stöd roller derby när det är som bäst! 

Biljetter kommer att finnas ute till försäljning v. 8 och kostar 100:- Finns att köpa på: Top12 (skateaffären vid Triangeln, Malmö) och Bad Reputation (på Friisgatan, Malmö). Håller du dessutom hårt i din biljett kommer du in gratis på afterpartyt på Bodoni där vi hyllar alla deltagare i dagens bout. Men skynda! För det finns ett begränsat antal biljetter!

Mer info om Crime City Rollers

Mer info om Stockholm Roller Derby

Facebookeventet

roller derby ref. hand signals för nybörjare!

Det är bara att börja plugga nu så har ni lärt er dem lagom till bouten den tolfte mars. Jag tror att det är ett stort plus om man som åskådare i alla fall har ett visst hum om reglerna.. Nu skall jag dra på fredagsträningen, 18.00 - 21.00 ute i Limhamn är inte direkt drömtiden men vad gör man inte. Vi hörs imorgon bloggen.

dagens garv

Arla morgon

Jag är inte kaxig när väckarklockan (läs W) drar igång vid fem halv sex snåret för att vilja stiga upp. Om jag har tur kan jag få honom att snooza ett tag, ligga stilla och mysa men oftast resulterar mina försök i att han a) biter mig svinhårt i näsan. b) trycker in sitt pekfinger i örongången på mig (det når förvånansvärt långt in). c) kryper fram och tillbaka över mig tills jag pratar med honom. d) en kombination av a, b, c & d. Nu sitter vi här och äter en andra frukost, vi har hunnit med att titta på i drömmarnas trädgård, leka med bollar, vara ute med lusen och plocka undan i köket. Varför går jag aldrig och lägger mig i tid?

dagens bild 17 februari

torsdagsfys

Helt slut efter torsdagsfysen, så allt är som vanligt då med andra ord. Jag skall verkligen försöka att inte tappa denna träningsluast jag har nu, till och med morgonarmhävningarna känns okej för tillfället och så snart det blivit lite varmare så skall jag och H dra på löparskorna och dra ut och springa. Det är inte direkt så att jag längtar.. jag kommer nog aldrig att bli en joggare.. tyvärr.. ytterligare en anledning till att jag <3 derbyn, det är inte så mycket springande hah.

Maginfluensorna och vinterkräksjukorna står som spön i backen och jag kan inget annat göra än att sprita händerna en gång till och hoppas på det bästa. Jag får verkligen inte bli sjuk igen nu, det finns varken tid eller ork till det. Projekt renovering går stadigt framåt. Saka sakta, men som tur är säkert.. 

Det där positiva beskedet.

För en tid sedan fick jag ett riktigt, riktigt positivt besked. Det fick mig nästan att börja böla, jag och H hoppade runt i lägenheten som tokar och det var med lätta steg som jag skuttade rundor resten av dagen..

Nej jag är inte gravid igen.. Det handlar om derbyn som så mycket annat i mitt liv just nu. Den tolfte mars så skall vi bouta Stockholm på hemmaplan ute i Limhamn och laget består av fjorton spelare. Tretton andra spelare också jag då. WOHOOO! Att få vara en del av detta känns helt fantastiskt, det är inte bara Crime Citys första bout, det är även den första riktiga bouten i hela Sverige, med NSOs, domare och allt annat som hör till. Vi skriver idrottshistoria. Det blir är mycket nu, jag ligger vaken om kvällarna när jag borde försöka somna och sorterar tankarna, det är hipblocks, whips, crossovers och en hel rad med regler som susar runt i skallen och som aldrig vill låta mig komma till ro. Fötterna kliar och sticker efter de hårda passen och kroppen ömmar. Fy fan vad jag älskar det.

Träningshelgen!

Helgen i Berlin har varit helt underbar. Varje gång jag kommer till staden falller jag handlöst. Jag förälskar mig i stadens historia, i byggnaderna, människorna, parkerna. För att inte tala om barerna, klubbarna och spelställena, kollektiven och de ockuperade husen, gatukonsten.. och efter den här helgen  i berlins derbytjejer. Jag har tränat med några av de bästa åkare jag vet, åkt sida vid sida och blockat. Pratat taktik och träningstips. Jämfört blåsor och skavsår, skrattat och svurit.. Jag är så glad att jag åkte, att bara få vara mig själv och inte mamma en hel helg var välbehövligt, att lära känna mina lagkamrater bättre och umgås med dem utanför träningshallen är något jag längtat efter och att dricka öl till gryningen och hitta på öventyr är något jag bara fantiserat om under snart två år..

Jag och Smacky efter ett hårt pass.

Lördagens träning började med kondition och uthållighet, femtio  varv, (50!) på 11 minuter, hela tiden förflyttning inom packen upp till toppen och med whips. Jag trodde att jag skulle dö, konditionen är inte den bästa och byggdammet och det hala golvet hjälpte inte direkt till men jag klarade det. Lite taktikövningar och annat smått och gott och sedan var det dags för scrimmage.  Ettt fullängdsscrimmage med refs och NSOs a 2x30 minuter, Crime City mot Berlin, det gck över förväntan. Nervositeten släppte efter första jammet och jag kände hur saker och ting föll på plats. Överlag är jag nöjd med min insats, för drygt fyra månader sedan kunde jag knappt stå på quadsen och nu har jag kört träningsmatch mot några av Europas bästa spelare, det är stort det. Den bristande konditionen och de obefintliga musklerna gjorde sig påminda så nu är det hårdträning som gäller här hemma men det är en helt annan historia som jag förmodligen återkommer till vid ett senare tillfälle.

 

Förutom träning så har helgen varit full av öl, god mat och sjuka mängder skratt.. jag kan knappt vänta tills vi åker ditt nästa gång..  Fler bilder kommer så snart jag tömt kameran.

Nach Deutschland!

Okej okej. Wir Fahren nach deutschland heute! Träningsläger med Berlin Bombshells. Barnfritt i två nätter. Lyxhostel med pool bokat. En episk helg med andra ord.

Examination avklarad

Examination två (av fem) avklarad efter dagens monsterpass innehållande inte mindre än sju multimodala gestaltningar och efterföljande receptioner. Min hjärna känns lite som en tvättsvamp och allt jag vill är att lägga mig i ett varmt bad med en mycket lättläst pocketbok och ett glas rötjut för att sedan hoppa i mjukisbrallorna och bädda ner mig i soffan med film och snask. Åh, ljuva önsketänkande, istället sitter jag på en stånkande, brummande och överfull grön buss. Om jag säger att resan ger mig associationer till filmen speed kan ni nog se det framför er, lägg till rusningstrafik på det också så är ni i hemma. När (om) jag överlever resan och kommer hem så ska bilen städas och tvättas och fixas så att den är top notch inför morgondagens besiktning, du kan väl hålla tummarna för att den går igenom, livet blir så mycket lättare då? Men sen blir det minsann soffhäng!

Ett blåmärke på väg bort..

Ett blåmärke på väg bort..

Det är mycket som händer nu.

Examinationerna drar igång på allvar i skolan, praktiken börjar nästa vecka, vi håller på att renovera så smått och jag tränar så mycket det bara går, jag vill bouta och drömmer om en plats i Crime City Rollers travel team. Jag kommer på mig själv med att fundera och fantisera mycket om framtiden, något nytt för mig. Tidigare har jag alltid tagit dagen som den kommer och inte reflekterat speciellt mycket åt vilket håll jag är på väg, eller vad som komma skall -  så är det inte längre. Det är spännande och roligt. Jag gillar att utvecklas. 

mer roller derby

Ganska bra film om man vill veta lite mer. Är nyss hemkommen från söndagsscrimmagen, idag gick det ganska bra - det kändes roligt och riktigt givande. Känslan av att utvecklas är så jävla fin! Förhoppningsvis är det torrt väder i veckan så att jag kan åka lite utomhus också. Jag tänker nästan inte på något anant just nu. Fötterna pirrar, det suger till i magen och jag känner hur peppad jag är. Roller derby ate my soul som en lagkamrat uttryckte det.

Jag och H skulle egentligen ha varit barnfria ikväll, gått ut och käkat och sedan gått på bio men nu blir det ingenting med det  han ligger nerbdädad på soffan med feber och mår risigt så det bli sat3s tema st pauli för hela slanten ikväll, så jävla skoj att för en gångs skull kunna se något som H byggt.

Fredagstidsfördriv.

W och hans pianospelande.

vafaaaaaaaaaaaaaan

jag skulle köpa pizza på rex, köp medges ej. loggar in på mobilbanken och ser att ag har -1200någonitng på kontot. VA I HELVETE?!! kommer hem och kollar internetbanken, skyddat belopp -2400någonting, därav minuset. Problemet är bara att jag inte handlat något. kan någon hjälpa mig att räta ut de här frågetecknena. VARFÖR ÄR DET DRAGET PENGAR EN DAG DÅ JAG INTE ANVÄÄNT MITT KORT?! *ledsen_tjej_85_som_nu_inte_har_råd_att_leva_gott_i_berlin_till_helgen_* :(

Om föräldraledighet

Majoriteten av alla de människor jag träffar på högskolan (som vet att W föddes för ett år sedan) förutsätter att han nu börjat på förskolan. Jag brukar replikera med ett nej och förklara att han är på tok för liten för det enligt min mening. I nittio procent av fallen stirrar två klotrunda ögon tillbaka på mig och jag kan nästan hörahur det klickar i hjärnan, hur kugghulen snurrar frenetiskt och hur personen i fråga anstränger sig för att komma på ett bra svar. Ofta blir det ett "Jaha.." och en lång paus. "Men var är han då?" Ptja, han har ju en pappa också brukar jag svara och det är ungefär här jag brukar tappa tålamodet. När det sedan kommer frågor i stil med:

- men vaddå, vill han det?
- klarar han av det?
- känns inte det jättekonstigt för dig att han är hemma och du i skolan?
- men vem tjänar pengarna då?

Så får jag fan tuppjuck.

tajta kläder får flickor i förskoleålder att vilja banta

Tajta kläder får flickor i förskoleålder att vilja banta fattar ni, i förskoleålder, små tjejer som inte borde veta vad bantning är, och detta delvis på grund av de kläder som mamma och pappa väljer ut. jag vill fan kräkas.Att flickors kroppar sexualiseras tidigt och görs tillgängliga för allmän bedömning genom tighta kläder och att pojkar får ha sina kroppar i fred är ingenting nytt men det får mig att vilja gråta.. Jag blir så jävla ledsen, arg och uppgiven när jag ser små flickor utspökade som dockor på öppna förskolan, de kan inte röra sig, än mindre leka i allt ryschpysch (vem med sina sinnens fulla bruk sätter på en krypande bebis en kjol?!). Jag blir så trött.  

Den där bloggutmaningen,

Ja, den gick ju i stöpet, totalt. Tanken var att jag skulle köra igenom  de 30 rubrikerna innan jul. Nu är det februari och jag har inte riktigt kommit halvvägs än, och jag har en känsla av att jag aldrig kommer att komma i mål.. det var ju trots allt inte den roligaste av utmaningar..

snorunge.

Vafaan..Snoret droppar från snokringen, halsen känns som ett rivjärn och jag har ett tryck, som inte är att leka med, över bihålorna. Det verkar som om förkylningen har hittat mig. Jo, jag tackar jag, jag har inte tid med sånt här trams. Jag skall träna, plugga, hänga med familjen och slutföra ommöbleringen.  Nu är det jag som lägger mig i badet och sen spenderar jag dagen på soffan under två tjocka täcken.

Träningsläger

Vet ni?! Klart ni inte vet. Om mindre än två veckor så drar jag till Berlin. Jag, utan H, utan W tillsammans med mina underbara lagkamrater. Jag är nervös för att åka, det är jag. Nervös över att träffa så många nya människor, över att rulla där, över att åka med människor jag inte känner så bra och jag oroar mig lite för
mjölkstockning och om detta blir slutet på amningen men fan vad fett det skall bli. Men fan vad jag ser fram emot det, en helg full av min nya passion roller derby, en helg där jag är jag, inte mamma,..

Tänk att jag faktiskt gör det här! Jag vågar åka på träningsläger till Berlin för att rulla med Berlin Bombshells, jag är så jävla stolt och peppad!

Jag kan göra precis allt jag drömmer om, vad jag vill, hur jag vill och en dag ska jag bouta!

Sovposition

Imorse fick jag ett leende, om Än litet - det första sedan i onsdags kväll. De senaste nätternas sovposition för lille herr W. Det börjar ta ut sin rätt på mig - värk i hela kroppen, teötthetsdimma och en halvt genombiten bröstvårta till följd av att jag tänkte att lite amnig kunde lindra hans panik. Att sitta i skolan och skriva förberedelser inför litteraturseminarium känns rätt soft trots allt..

Möblera om

Saker man kan göra trots att man egentligen varken har ork eller tid: möblera om.


I hallen hänger sviterna från ws födelsedagskalajs kvar. resten av lägenheten är kaos.

vinterdepp

Jag tror att den dör omtalade vinterdepressionen har kommit smygandes och jag har inte varit uppmärksam. Alls. Nu känns det som att den har mig i ett järngrepp, jag tittar ut genom fönstret och möts av det gråa, kalla och känner hur jag får darr på rösten. Det känns hopplöst. Det är en mindre evighet tills dess att tjälen inte längre sitter i marken, till grillkvällar, varm sand mellan tårna och frisbeekastande i Pildammsparken. Jag vill grilla, sitta på balkongen och dricka kall saft i solnedgången, bad i havet och åka rullskridskor längs med strandpromenaden.

Tv-inspelningen

Idag skulle jag egentligen ha medverkat i en tv-inspelning tillsammans med ett gäng glada tjejer från Crime city rollers men så blev det inte. Jag som peppat för smigoshowen i veckor. W har inte blivit bättre, fyra dygn av fyrtiogradig feber och ett sjukt risigt allmäntillstånd har gjort honom till den ynkligaste av de ynkliga bebisar som världen någonsin skådat och han lämnar mig inte för en sekund, i samma ögonblick som vi inte har fysisk kontakt skriker han till han kräks.. Jag förstår honom, det gör jag verkligen och givetvis så lämnar jag honom inte så det blev till att stanna hemma idag, både från söndagsscrimmsge och inspelning och visst känns det tråkigt när planer går i kras, jag känner mig deppig och låg.

Abstinens

vinterpromenad på stranden

mer crime city på tv!

Kolla, kolla kolla! Ytterligare ett inslag om oss, denna gång på Sydnytt. ¨





PS. Jag klarade det! Jag är nu redo att bouta!

På väg till Crime city

Lugnet vid havet gör mig hel.


Är på väg tillbaka hem till Crime city efter långpromenad på stranden, bärnstensletande och isspringande, lite tröttare, lite kallare men fan så mycket lyckligare. Nu: Powernap i baksätet tillsammans med W och sedan peppa inför kvällens träning. JAG SKA KLARA DET!!

Lunchingredienser

Mör i kroppen

En timmes blockande och tacklande i den skånska vintern och gårdagens hårda fyspass med Ninja har gjort mig mör. Jag gillar det.

Endorfinet bäddar in min hjärna i ett böljande skimmer och jag är gladare, orkar mer, sover bättre. Träningsvärken gör mig hoppfull, någonstans där bakom alla graviditetskilon och lata filmkvällar så finns det faktiskt muskler som går att träna upp.

Ikväll är det rullträning. Håll alla tummar, tassar och tår för att det går bra, att jag sätter minimum skills- kompletteringen som jag har kvar. Själv tänkte jag ladda med en lång promenad på stranden tillsammans med
Snorsnoken och lite häng med H, lilla w, mamma och pappa i stugan.

Knorten

Fina lilla W har det inte lätt och jag känner mig ruskigt maktlös. Jag tror att det finns en anledning till att man inte minns sin tandsprickning under bebisåren. Innan knorten somnade mätte termometern 39.7, tandköttet blöder, han är dålig i magen och livet är pest. Jag hoppas att det är bättre imorgon.

Till kollektivtrafiken

Ok, herr we go again, termometern visar minus fyra grader och på gräsmattorna ligger det en milimeter med snö/rimfrost. Asfalten blänker i gatlyktornas sken. Jag känner mitt Crime city så jag är ute i god tid till bussen. Föreläsningen börjar kvart över åtta, bussresan tar fjorton minuter så jag går hemifrån halv. 07.31 står jag vid busshållplatsen och där har jag stått tills nu. Bussarna ska gå var sjätte minut, det gör dom inte. Kära Malmö stad, arriva, skånetrafiken och alla andra som har med kollektivtrafiken att göra: ni är så jävla dåliga, större klåpare än er får man leta länge efter.

Dagens utflykt

roller derby ftw!

Helsinborgs Dagblad har gjort ett litet inslag om sporten och oss, ni hittar det under deras webbtv-sektion eller här.

Födelsedagspussel

Jag och H satt uppe halva natten och pysslade, pratade och mös. Det är helt sjukt att lilla W blir ett idag, ETT, 1 år. Fan vad tiden går, den går så fort att jag glömde bort kursintrot o skolan idag och att jag knappt vet vart jag skall ta vägen. Det är lite kvar att ordna innan vi drar till folkets park o lapar sol, hänger med wallabyn och gungar. Ikväll kommer mamma och pappa och firar med oss.

I leksaksaffären

va i helvete,

Hor-, nej förlåt, strippdans för barn vad fan är det för fel på folk egentligen? Hur tänker dansläraren där? Hur tänker föräldrarna? Själv får jag lite ont i magen och känner att dagens femte kopp kaffe åker berg och dalbana. Jävla bockmongon.

om att spendera tid på Hemnet

W har varit vaken sedan det fortfarande var mörkt ute och jag fördriver tiden med att gnugga mina grusiga ögon, pimpla kaffe och hänga på hemnet. Jag blir fan sjuk av längtan snart. Igår berättade Majsan om huset som hon och Tobbe var iväg och tittade på, det som skulle kunna vara deras drömhus och som istället visade sig vara en gigantisk kattlåda och för ett par ögonblick trodde jag att det var samma som vi var iväg och kollade på för ett par år sedan. Så var inte fallet och tacka fan för det, jag har aldrig varit med om något värre.

Just nu sitter alltså och plöjer hemnet för vad som känns som  femhundradeelfte gången och jag känner att det gör mer och mer ont i bröstet för varje klick (det går att liknas vid när man sitter och kollar hundarutanhem och liknande sidor) jag vill inte bo här. Jag vill mycket plats, vi skall ha en trädgård där vi kan odla grönsaker och blommor, en gunga i ett gammalt vindpinat träd och en sandlåda där barnen kan bygga slott. Fruktträden skall stå knotiga och digna av frukt och bärbuskarna ge god utdelning, huset i fråga har helst tinnar, torn och balkong och uteplats.  Öppen spis, ett stort badrum och ett kök där halva släkten får plats. Det skall vara nära till stan, vi skall bara behöva en bil och våra icke bilburna vänner skall kunna ta sig ut. Det skall finnas bra förskolor och skolor på gångavstånd och en bra mataffär.. Ni hör ju hur det låter. Det är praktiskt taget omöjligt att hitta något sådant. Jag klickar vidare på sidan och räknar lite och klumpen i magen blir ännu lite större. Helvete vad dyrt allting är, det rör sig om sådana fantasisummor att jag inte tror att det är sant. Konstaterar att vi nog stannar här ett tag till i vår trånga tvåa med minimal balkong och badkar som man inte riktigt kan ligga raklång i. Finns det hjärterum så finns det stjärterum, men ändå..

bildblogg

Man skulle kunna tro att det här är en renodlad bildblogg, så är inte fallet.

dagens bild 17 januari..

som egentligen är från den 24:e december. 

En man och hans båt

En man och hans båt. Hs humör jämförs bäst med ett barns glädje på julafton, sekunderna mellan knackningarna på dörren och det att tomten stiger in i farstun.

Utsövd!

Glatt och utsövt bakisdjur väg ut på landet.

Natten till idag sov W hos mormor och morfar för första gången och jag har verkligen njutit. Minimum skillstest på roller derbyn, Malmö HC-festival till långt in på småtimmarna och nästan en hel söndag i sängen tillsammans med H. Jag är full av kärlek och glädje, tänk va lite sömn kan göra.. Nu skall vi hämta lillskiten och fortsätta födelsedagskalasandet.

"ett tag var jag nykterist men det passade inte mig.."

fokus

Det här med att inte tappa fokus är rätt svårt när stressen bankar på. Jag räknar ner, nu är det snart över, det är det, men det verkar vara så att dessa sista måstena är de jobbiga. 

inte längre grannar.

Idag är slutet på en era, under tre års tid har min vän Al och jag bott nästan grannar men så är det inte längre.

På samma gata med tre hus mellan oss och krypavstånd har vi huserat. Hans extranyckel har funnits i säkert förvar i min nyckelknippa och vice versa. Vi har spenderat många långa timmar i hundrastgårdarna häromkring, spelat risk under varma sommarkvällar på gräsplätten mellan oss. Hängt på ribban och spontangrillat, druckit litervis med kaffe, pluggat och planerat lektioner i varandras sällskap. Idag packade han in sina sista grejer i bilen för att köra norrut mot Stockholm och sitt nya hem. 

Det känns jättekonstigt och väldigt ledsamt. Det är inte så att jag inte är glad för hans skull - han flyttar till sin kärlek för att testa samboskap och jag hoppas av hela mitt hjärta att det är hans kärlek med stort K. Att det fungerar och jag önskar honom all lycka i världen men nog känns det vemodigt. Ledsamt, ensamt och sjukt jävla bull. Jag är bortskämd med att ha honom på tvåhundrameters avstånd, med att gå på samma skola, samma utbildning, med att ha honom en minut bort och veta att han alltid ställer upp. 

två bloggtips

Det blev ju ingenting med den där bloggawardenskickavidareochberättaombloggarnaduföljer-grejen så jag tänkte att jag skulle göra det nu istället. En dag när jag har tid så skall jag sätta mig ner och redigera bland mina länkar, det är en sak som är säker. Så länge har jag två heta bloggtips.



Den rosa ponnyn Mirijam som jag vill hänga med mer!

Shakti som alltid får mig på bra humör och som jag inspireras av.

RIKTIGT BRA SKIT!

mattetentan!

Igår hade jag salstenta. en matematik tenta för att vara exakt. Jag skrev alltså mattetenta. I fem timmar. FEM svettiga, darriga, överjävliga timmar och jag led verkligen helvetets alla kval men jag överlevde. Och det bästa av allt är att jag tror att jag satte den. 

Jag har haft ångest över matten sedan jag gick i femman, sexan. Någon gång där på mellanstadiet fick jag en hemsk mattelärare (varför finns det så jävla många? När jag tänker efter har jag haft fler dåliga mattelärare än dåliga lärare i alla andra ämnen, tillsammans..) som ganska så snabbt såg till att pränta in att matte inte är lustfyllt och att jag hade fel fel fel i mitt lilla huvud. Detta mantra har förföljt mig sedan dess. I mer än tio år har jag fått darr på underläppen och en stor fet svart klump av ångest i magtrakten så fort någon pratat matte. Jag har till och med undvikit att överslagsräkna ut vad veckohandlingen gått loss på för att det gjort för ont. Jag har haft ångest över denna obligatoriska kursen sedan långt innan jag hoppade på utbildningen och nu är jag snart igenom den och vet ni, det beror till stor del på en av de bästa lärare jag någonsin mött, Morrica. Hon har lagt ner sin energi, sin tid och sin omtanke. Bara det gör mig helt knäsvag. Att hon sen peppat mig och fått mig att börja tro på mig själv, fått mig att nästan sluta vara rädd för matematik det är helt otroligt. 

Tänk om det fanns fler mattelärare som hon, ja lärare överhuvudtaget, då hade skolan varit en betydligt mycket trevligare arena och ett lustfyllt lärande inte bara något som betonats på lärarutbildningarna.

Exakt såhär suddig känner jag mig. Hela tiden. Jag måste få sova snart annars blir jag tokig.

Ingen miljonvinst här inte

Nu kanske somliga av er gått och lagt ihop två och två, det vill säga tagit mitt senaste inlägg och mitt bloggfrånvarande som ett tecken på att jag måste ha kammat hem miljonvinsten, kryssningen och den nya snabba Volvon. Sår icke fallet. Jag har bara legat begravd under plugg, varit på nyårsmiddag och tagit hand om en bakfull hane. Ledsen att göra er besvikna.