just så.

Såhär känns det. Banksys bild, tror jag,

Jag vet inte.

Saker och ting kanske inte är vad det verkade vara när allt kommer till kritan. Jag vet ingenting just nu förutom att allt känns fel. I magen, en oroskänsla som maler, gnäller och gnor, det bor en tomhet i mitt bröst. Oavsett vad har jag lilla W och Vesslan, mina finaste.

WFTDA rules test

Idag är det dags för det skriflitga regeltestet från WFTDA, jag hoppas att jag hinner bort till Limhamn i god tid innan träningen så att jag hinner ta det idag igen - det är alltid bra att checka av så att man inte lagt av sig.  Jag vill också önska alla tjejerna som tar det för första gången ett stort lycka till.. kanske är det någon av er som läser här?

Jag har gjort det en gång innan, klarade det på första försöket, mot alla odds. Så nervös som jag var då har jag aldrig varit, varken under mina grundskoleår eller under min akademiska karriär. Fishnet Burnns har skrivit ett bra inägg om hur man bäst förbereder sig och vad som är värt att tänka på innan man tar testet. Jag önskar verkligen att jag hade läst den posten innan jag gjorde testet första gången. Posten hittar du här och heter How To Pass Your WFTDA Written Rules Test. Det är också därifrån jag lånat bilden.

den där intressekonflikten..

Också är vi där igen, där där den där intresekonflikten bubblar upp igen. Det är strålande sol, klarblå himmel och man kan nästan se hur vårblommorna sträcker pår sig, slår ut i takt med att temperaturen ökar. 

Det är lördag vilket betyder derbyträning i Limhamn. Det är lördag vilket betyder fotboll på stadion och jag kan inte dela mig i tu, tyvärr. Hur jag än gör så kommer en del av mig att vara på ett annat ställe, längta bort och tänka att jag valde fel, jag känner ju mig själv.  Jag väljer derbyn, att rulla, svettas och tacklas med de underbara tjejerna i crime city. Jag behöver öva på mina derbystops och på att få in den där rätta knycken i mina whips. Och på att blocka.. och på så mycket mer.. H och lilla W går på bollen så sammanstrålar vi ikväll och hänger, hela familjen tillsammans. 

Morgonpromenad

Återställd ordnig

Nu är ordningen återställd, hela familjen är samlad igen och vad kan passa bättre än att fira med bad?

En överlevare

Nu har jag gjort det igen. Överlevt en sån där helvetesvecka som får en att vilja ge upp ett avgrundsvrål och lägga sig ner och helt sonika ge upp. Presentationer, examinationer och portfolioanalyser är klara, utskrivna och inlämnade. Biblioteksböckerna som har legat i staplade högar efter ämneskategori runt om i lägenheten är återlämnade. Som alltid infinner det sig ett visst lugn, en tomhet och mitt i den sitter jag och förundras över mig själv. Att jag faktiskt fixar det.  Lilla W, Vesslan, träningen,alla måsten, och allt plugg.

Det fattas tusen yen.

Jag snubblade över bloggen Det fattas tusen yen och jag föll, bloggerskan skriver ett katastrofdrabbat Japan, om livet i Tokyo som rullar på och jag fastnade direkt. Har suttit och bläddrat bland sidorna under förmiddagen och väntar med spänning på ett nytt inlägg.

dagens insikt: om gnäll och missunsamhet

Livet handlar om val, medvetenhet och personligt ansvar. Ganska så ofta så träffar jag på folk som gnäller, gemene man gnäller ganska så mycket enligt min mening, och då menar jag inte det där positiva gnället som avlastar och får en att orka sig igenom vardagen utan det där destruktiva, tyck synd om mig gnället och jag fixar inte det. Speciellt inte när det inte sätts i relation till omvärlden, alltså när gnällaren inte reflekterar över  vad det gnälls om och hur det gnälls och speciellt inte när man inte inser att livet handlar om att göra val, val som antingen påverkar en negativt eller positivt. Det gnälls på partners- generaliseras på ett sexistiskt sätt - alla män är si, alla män är så. Det gnälls på osnutna, ouppfostrade ungar, sömnbristen, den obefintliga egentiden, att pengarna inte räcker till. Om uppsatsen som inte skriver sig själv, avsaknaden av kärleken i livet och i största allmänhet på livet som verkar skava, inte riktigt passa. Och skulle någon ha det bättre då kryper den allt som ofta fram, den där unkna, snorbeigea stanken av missunsamhet..

Igår befann jag mig mitt i en av dessa gnällbonanzor och jag som annars brukar vara tyst kunde inte hålla snattran, i vanliga fall brukar jag nicka lite grann, såja några åh, jasså, amenjomenvisst och i mitt stilla sinne vänta på den stunden då människan jag pratar med sätter saken i relation till omvärlden - till sin samtalspartner och reflekterar över att den rådande situationen faktiskt uppkommit på grund av val. Och igår så bara slank det ur mig, en mening som satte gnället i relation och som fick gnällfisen att reflektera över att livet består av val som påverkar en och som ändrar form på ens liv.

Hejdå.

Folkets park

Två timmars pluggpass hanns med i ottan. Med Ws snarkningar som viskningar från sovrummet och fågelkvitter från balkongen lossnade en del av skrivkrampen. Förmiddagshäng i folkets park och en försmak av våren, kanske sista gången jag beundrade pariserhjulet. Det var med vemod i magen jag gick hemåt. Mitt hjärtas Malmös siluett är inte vad den en gång var. Kockums. Turning torso. Parisehjulet. Malmö stadion. Det flyttas, byggs och ändras om. Vem minns de gamla historierna i slutändan?

Baby Einstein och fruktsallad blev eftermiddagens melodi - allt för att jag skulle kunna ögna igenom
ännu en bok. En uppgift färdig, två till. Det löser sig - det gör det alltid. Mest går jag bar och väntar på besked. Jag vågar inte riktigt hoppas men vägrar att ta ut en besvikelse i förskott.

Det där derbyförbudet

Går sådär om sanningen skall fram. Antal sedda bouts sedan det inträdde: en halv, åkning: inget, derby-bloggar: för få, derbytankar som snurrar: konstant. Och pluggandet? Njae, jag tenderar att fastna på fejsbok. Pissmögskitochsneapsgas vad jag är omotiverad. Det är mycket som snurrar nu, urtid, dåtid, nutid och framtid., kanske är det solens kittlande strålar och en föraning om våren som gör att det extra svårt för mig med koncentrationen. Jag känner hur mina konturer suddas ut, jag blir diffus och har svårt att samla ihop det där som kallas hjärna, tankeverksamhet.

dagens citat

Fantasi är viktigare än kunskap.

För kunskap är begränsad till allt vi vet och kan

förstå, medan fantasi omger hela världen och allt som någonsin kommer vetas eller förstås.





Inte bara dagens citat, utan även ett av mina absoluta favoritcitat, både som privatperson och i min yrkesroll. Vem som sagt det? Den gamle räven Albert Einstein.







 

Dagens Planer

Egentligen så borde jag plugga 24/7 men det fungerar inte riktigt när jag är ensam med W. Planen är därför att vi skall hitta på så mycket roligheter som möjligt under förmiddagarna så att han däckar precis efter lunch och sover, likt en klubbad säl (fy fan vilken makaber liknelse) i två, helst tre timmar. I mitt stilla sinne önskar jag att han vaknar tokpeppad och fylld av pepp på att underhålla sig själv efter den långa eftermiddagsluren så att jag kan skriva lite till - men vi får väl se hur det blir med det. Vi börjar veckan med att bjuda hit bästa Anna och Ian på sen frukost och lekbonanza. Det kan bara bli bra.

besöksräknaren visar..

Besöksräknaren visar över femtio unika besök idag, ändå är det fasligt tomt på kommentarer här.. vad skall en flicka behöva skriva om för att ni skall bemöda er att kommentera? Vad är intressant, vad är inte intressant?

Jag visste att det var någonting..

Jag visste att de var någonting jag glömt, förträngt, skjutit på.. 

Och som en käftsmäll slog det mig igårkväll. På torsdag är det sista examinationen i vårterminens första delkurs och jag som knappt har öppnat böckerna, än mindre läst. Jag har gett mig själv derby förbud fram tills dess att alla inlämningsuppgifter, portfolioanalyser och tentor är avklarade. Inga derby-bloggar, inga videor, inga regelpluggarpauser, inget taktikfunderande.. Men det är så svårt, min hjärna är ständigt ockuperad och alltid denna krypande, sprittande känsla i fötterna. Jag klev upp i morse med huvudet inställt på studier - jag läser kursbeskrivningen, igen, för vad som känns som tusende gången och lägger den ifrån mig. Igen. En kopp kaffe? Ja okej. Nya worddokument öppnade, döpta och sparade, sidhuvud och rubriker satta. Det ringer på dörren och det är fågeln och grannen. FIFA 2010? Ja okej då. Men bara en match. Lilla W låter pipipippiiiiiipipiiiiip och ögonen är stora som tefat, tindrar som bara barnögon kan. Tre matcher senare och en trött men lycklig lilla W är det dags för lunch.efter luncch sover W. Då ska jag plugga. I bakhuvudet så vet jag att Glasgow - central city rollergirls boutet börjar kvart i två och sänds på DNN. Europeisk roller derby i realtid. Fan, det är inte ofta en får chansen. Jag pluggar ikväll,okej? Jag skall bara titta litegrann och sedan leta upp självdisciplinen.

Lilla, lilla, lilla W

Tiden rusar fram. Aldrig någonsin har jag varit med om att tiden gått så fort, varit så oöverskådlig och abstrakt som nu. Dagarna skenar och datumen är bara nummer i kalendern, fyllda med måsten, examinationer, tvättider, BVC-tider, föreläningar och seminarium. Barnvakters telefonnummer och veckoplaneringar avlöser varandra och på varje datum finns en annan siffra, nedräkning inför något och för varje blad jag vänder fram blir lilla W större och större, i en rasande fart lägger hen världen under sina fötter och jag har svårt att hänga med.På ett år har det skett så mycket. W har gått från att vara den minsta lilla nyföding, en liten skrutt som inte klarar någonting alls, till att fatta egna beslut, ha en stark och väldigt bestämd vilja. Han utforskar, går, springer, dansar, sjunger, han har börjat prata - säga enstaka ord och vet precis vad han tycker om och inte tycker om. 

Lilla W, någon vecka gammal, vilar tryggt på Hs arm.

derby v.s. derby

Idag är det Derby, Malmö FF -Helsingborg på hemmaplan. Avspark 15:15. Då är jag i Limhamn och rullar.. Jag missar ett Derby på hemmaplan, till förmån för annan derby visserligen.. men ja.. Nu närmar våren sig och det betyder fotbollssäsong med den blir intressekonflikten ett faktum. 

Allsvenskan 2011 drar igång lördagen den 2 april.  Då är jag i Limhamns sporthall och svettas. Söndagen den 3 april klockan 16:30 spelar Malmö FF sin första allsvenska match för säsongen, mot Trelleborg, i Trellehulla. Träningen slutar 15:00. Det finns inte en chans att jag hinner dit.. och så ser det ut för resten av säsongen.

Missförstå mig rätt mina vänner, det är inte så att jag gnäller, det är bara det att jag har gjort ett val som förändrat mitt liv, min livsinställning och som ibland känns lite vemodigt. Själva bselutet är taget sedan en tid tillbaka: jag väljer att satsa på roller derbyn. Och jag satsar av hela mitt hjärta. Däremot så får det vissa lite mindre roliga konsekvenser, som att jag knappt kommer att kunna gå på en enda fotbollsmatch, 2011 blir det inget årskort och om sanningen skall fram så känns det lite sorgligt. Den tiden jag lägger ner på roller derbyn måste tas från annat och det är jag villig att göra men jag måste få sakna det ibland.

(bilden är lånad från mff.se)

dagens bout!

Idag möter Copenhagen Roller Girls Royal Windsor's på bortaplan och jag kommer att hålla alla tummar och tår för att det går vägen. Köpenhamn är väl värda en vinst! En annan tid, ett annat liv, en annan gång så hade jag varit där och skrikit mig hes.. för min del blir det istället merch-möte och träning i Limhamn tillsammans med freshiesarna (sista innan de skall göra minimum skills!) och gissa vem som skall testa sina nya hjul. Och kvällen bjuder på 40 årskalas. Det gäller att hålla sig sysselsatt.

kolla, kolla, kolla!

Nyss hemkommen från fredagsträningen, mamma tog hand om lilla W så att jag skulle kunna rulla. Det är märkligt, det är knappt en vecka sedan jag stod på quadsen sedan sist och det känns som en mindre evighet.. som jag saknat det.

Kolla vad jag hittade på DNN, Derby News Network. Det är värt att fira! Galet så bra det känns i både kropp och själ.. jag längtar så tills jag får bouta nästa gång. Vilken upplevelse det var.. en upplevselse jag ämnar skriva mer om så fort jag klickat hem mina nya hjul, duschat och gjort klart allt det där plugget som jag skjutit på de sista veckorna..

lite tänkvärt från Sir Ken

Min vän och tillika folkhögskolelärare Morrica är en av de klokaste människor jag känner. Hon har en mycket tänkvärd blogg där man kan läsa om skolans värld, lärande och en massa annat som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Kika in dit du med.

Jag saknar mitt orangea/röda hår.

Jag saknar mitt orangea/röda hår. Jättemycket. Jag vet att jag inte borde bleka och färga om igen, jag vet att jag alltid brukar tröttna... Men faan vad jag är sugen.. Vad tycker du?

hemlisen

Jag vill hoppa fallskärm under 2011. Jag har velat hoppa fallskärm i många, många år nu men inte riktigt vågat. Efter att jag suttit och tittat på Majsans alla bilder och filmer och läst hennes inlägg om att hoppa för femhundraelfte gången i förra veckan så bestämde jag mig, i år ska det göras. Det bara är så. I lördags efter några öl, segerrusig och darrig av adrenalinet efter matchen så berättade jag för henne, nu är det sagt, ute, nu skall det bara göras också. Jag är modig.

ett axplock bout

En konstig känsla

Jag vandrar rundor i lägenheten iklädd Hs mjukisbrallor och bouttröjan, vill inte att dagen skall ta slut. Känner hur det kryper i kroppen och noterar hur blåmärkena börjat ta form och skifta färg. Jag gjorde det. Jag har boutat och det var helt fantastiskt.

Pinkpony förevigade ett av mina besök i sin bin.

Nu smäller det snart

Alotta är tillbaka!

Vid närmare eftertanke var det där med bastkjol inte riktigt jag, dessutom tror jag inte att jag fått åka i en då de inte håller så bra. Ibland är jag glad att jag gillar att pyssla.



Vesslan är hemma igen efter visiten hos mina föräldrar, vi verkar ha hittat en helt okej barnvakt och det mesta känns bra inför morgondag en. Det enda som gör mig så sjukt opeppad är att H åker och jobbar på söndag, inte bara det att han skall vara borta till den 30 april gör mig ledsen - utan även det faktum att han inte firar min födelsedag. Jag hade sett fram emot familjemys och frukost på sängen. Nåja.

Crime city rollers i tv 4!

Kolla, kolla, kolla! Yours truly är också med på ett hörn, lagom svettig med kletigt smink och slut efter en lång dag och nytt golv. Jag har sagt det förut och jag kommer att säga det igen. Jag åker med världens bästa liga.

ALOHA BOUTFIT!

Tjenare bloggen. Hur e läget? Jag har skrattat så mycket att jag har ont i magen.

Här är det helt okej faktiskt. Mitt i allt elände så måste man kunna skratta.. nä nu ljuger jag. Det är inget elände alls här, tvärtom. Imorgon är det fredag och sen kommer lördag och som alla vet vid det här laget så är lördag lika med boutdag. Det kommer att bli så jäävla fint. Jag dör förväntansdöden och nervpirrighetsdöden bara jag tänker på det (vilket jag gör i princip varje vaken sekund..)

Igår hade travel team sitt sista möte innan bouten och med en förväntan likt ett barns som fortfarande tror på jultomten på julafton begav jag mig dit. Vi skulle ju få våra bouttröjor. Äntligen, som jag längtat, trängtat och suktat. För att inte tala om hur jag drömt om dem, hur sjukt jävla cool jag kommer att se ut när jag glider runt i min matchtröja med handtryckt CCR-Logga av Loony handtryckta (så JÄVLA snyggt att man nästan dör!) och med namn och nummer på ryggen.. ALOTTA RIOT, 040. Fy fan vad bra.. Åh.. Ja ni fattar poängen liksom. Tji fick jag.

Jag får tröjan i min hand och kan inte låta bli att hoppa runt lite, lyckan är total! Fan, den snyggaste lila och gula kreation jag någonsin skådat! WOW! Och sen vänder jag på den och vad skådar mitt norra öga, jo inte är det några TT i alla fall, det är en sak som är säker. Istället har tryckfelsnisse varit framme och istället för Alotta står det nu Aloha. Aloha Riot. Här ser ni nu tänka boutfit till lördag. Blir det bra så? Så jävla mycket jag det kan bli.. Bastkjol, blomkransar och koksnötter. Eller hur? Kan ni inte se det framför er?

Dagens fail..

Dagens blockmongo

Snart är även denna veckan slut och trot eller ej - jag har överlevt!

Fyra veckor kvar på Sofia sen är min tid där förbi, det känns lite konstigt och vemodigt men ack så skönt på samma gång. Idag spenderade vi förmiddagen på Malmö konsthalls öppna verksamhet och kidsen fick arbeta med färger och stafflimålning, det gick över förväntan. Dagens ris går till blockmongo till busschaufför som glömde stanna vid vår hållplats och som sen fick frispel när jag bad honom att stanna bussen. Inför mina kids (iklädda förskolevästar och exemplariskt uppradade, tysta som små ljus i främre delen av bussen) började han gorma om att jag minsann tryckt på knappen för sent (efter hållplatsen) att sådana som jag lever på bidrag och inte kan ta hand om barn, att han hatar barn, att nästa gång då kan vi gå hela vägen för han vill inte ha oss där och sådär gick han på i all evinnerlighet.. Utan att stanna bussen så det blev en fin halvtimmespromenad tillbaka till förskolan. Nåja.

Snart är det lördag och ni glömmer väl inte bort vad som händer då??! Just det. På lördag är det Sveriges första bout. Svensk roller derby när den är som bäst. Malmös Crime city rollers mot stockholm roller derby. Peppen är total!!

(jag blir nervös så att jag skakar bara av att skriva o
det)

dagens biotips

Efter Scrimmagen igår tog mamma och pappa med sig lilla W hem till sig så att jag och H skulle kunna få lite tid för oss själva. Efter ett en och en halvtimmesbad och sollapande på balkongen så bestämde vi oss för att gå och titta på bio. Vi valde mellan Ritualen och Rango. Ritualen vann och jag är såhär i efterhand glad över det. Den var riktigt bra! Jag kissade nästan på mig två gånger och mitt hjärta höll på att stanna en gång, allt som allt får den en åtta av tio möjliga. Till och med H tyckte om den, och han gillar varken skräck eller thrillers i normala fall. Se den!

CRIME CITY V.S. COPENHAGEN

Så idag var det alltså dagen innan dagen D. Om man med Dagen D menar lördagen den 12:e mars då vi boutar Stockholm på hemmaplan, och det gör man ju. Dagen innan dagen D bjöd på träningsmatch, scrimmage, mot köpenhamnstjejerna. Mamma, pappa, H och lilla W kom och tittade, bara det var stort, tänk, jag har världens bästa familj som ställer upp i vått och torrt för mig. Om sanningen skall fram så var jag ruskigt nervös redan i morse när jag klev upp och det blev inte bättre ju närmre ett klockan kom, ett tag var jag övertygad om att jag skulle kräkas men så efter första jammet så släppte allt och det kändes så sjuhelvetes bra, allting klickade. Lineupsen, coachningen, väggarna, allt bara flöt och känslan som fyllde mig liknas bäst vid lika delar eufori och adrenalin. JA JÄVLAR I MIN LÅDA VAD VI ROCKADE PÅ TRACKEN! Nej, jag får återkomma med fler inlägg om dagens scrimmage sen, just nu är jag lite för osammanhängande, sprallig och helt förundrad.

Ja just det ja, resultatet då. Vi vann. Med över 80 poäng..

Förtydligande

Saker som får mig att må bra:
- Tid ned H och lilla W
- roller derbyn
- hundpromenader
- solen

Saker som just nu får mig att må dåligt/orsakar enorma mängder stress:
- praktiken
- skolan
- avsaknaden av barnvakt.

Ungefär såhär tänker jag mig väggen

Ungefär såhär tänker jag mig väggen om nätterna när jag inte kan sova

precis såhär känns det!

En nyans ljusare

Smärtas fyspass har ännu en gång gjort under med både kropp och huvud. Nu skall jag njuta av torsdagskvällen uppkrupen i Hs armar och tänka positiva tankar. Nu är det snart helg och hel betyder en massa timmars rullande, familjemys och framförallt ingen praktik

Om stressen.

Såhär  efterhand är det lätt att vara efterklok.. att plugga helfart och föda barn, ta hand om en nyföding, hund och normala sysslor tillsammans med H var ju en utmaning i sig. Att ta hand om lilla W, studera två av sina absolut mest avskyvärda ämnen, ta hand om hund och försöka hålla näsan ovanför vattenytan när H inte är hemma i ca 6 månader av 10 - en större utmaning. En utmaning som tyvärr börjar ta ut sin rätt. Jag känner fortfarande att den där beryktade väggen kanske inte är så långt borta trots allt..  Nästa gång skall jag vara föräldraledig mycket och länge. Under dagarna skall jag spendera tid med familjen och på nätterna skall jag sova. Inte sitta uppe och hetsplugga. Kan ni lova att ni påminner mig om det om jag nu mot all förmodan skulle glömma bort det?

En god nyhet!

Lilla W har för första gången sovit en hel natt (nåja, ett uppvak vid tolv) utan någon mat. Tjohooo! Jag VET att det kanske bara är en ren slump och att det inte alls är säkert att det fortsätter så men kan ändå inte låta bli att vara liiiiide nöjd.

en liten resa genom tiden

Satt och klickade runt lite på gamla goda bilddagboken och fann följande bilder. Är det förresten någon som fortfarande använder den sajten? Jag har inte laddat upp någonting där på evigheter men måste erkänna att det är väldigt roligt att gå tillbaka i tiden dag för dag, år för år..

Bilbo, jag och jätteölen 2004.

valpvesslan och jag <3 

RIP UTKANTEN

bilden snodde jag från fejsbook. 

tristessdöden: räkningar och allsköns papper

Årets första vårdag och jag dör tristess-döden. I två, kanske tre veckor har jag vägrat att se åt alla pappershögar som poppat upp runt om i lägenheten. Räkningar, styreslepapper, mötesanteckningar, brev och föreläsningsanteckningar - det har varit mig egalt men nu håller det inte längre. Dels börjar jag få panik över röran och dels så ligger där en hel hög med räkningar som borde varit betalda för längesedan.. Äntligen börjar jag se köksbänken, hallskåpet och skrivbordet igen, ett protokoll kvar att renskriva och sedan skall jag sätta tänderna i en väns överklagan till arbetsförnedringen angående indraget bidrag. Veckans kommande samlingar och aktiviteter på förskolan är planerade och genomgångna. Imorgon ska jag göra trolldeg för första gången någonsin, känner mig stärkt av dagens lyckade play-doh tillverkning.

Nu är det vår!

Officiellt är första vårdagen här och det känns så jääävla bra! Jag drömmer om torr asfalt, en utomhustrack på stapelbädden, spirande grönska och doften av solvarm hud.. Snälle lille naturen töa fort. Högarna av smutsig snö och is sticker som sjutton i mina ögon och isvindarna gör att jag känner mig som en nakenråtta i Sibirien.

vad H arbetar med.

Jag vet att det är en del som undrar vad H arbetar med och ibland orkar jag inte riktigt förklara. När jag säger att han bygger scener, att han är byggledare och har "sina" scener som han åker runt och bygger upp/plockar ner så tenderar folk att säga "Ahaa.." också ser jag att de flesta tycker att det är huvudlöst att han gör det utomlands, att det måste finnas scener att bygga i Sverige, I Malmö med omnejd. Tyvärr fungerar det ju inte riktigt så. En bild säger mer än tusen ord, eller hur är det nu man brukar säga? 

uppbyggnad pågår, en av mellanscenerna 

scen till fc st paulis hundraårsjubileum.

Nu när han åker och jobbar i mitten av mars igen så kommer han att återuppta arbetet med det senaste projektet, Pavillon 21 för andra året i rad. I höstas plockade de ner byggnaden, (för första gången någonsin) bit för bit, skriv för skruv och nu i vår skall den sättas samman igen, ett jobb jag är glad att jag slipper utföra.. Arbetet beräknas ta tolv veckor, eller om det var tio, jag har lite dålig koll såhär i början på säsongen, varav H skall vara borta åtta. Visst saknar vi varandra, men samtidigt så har vi inte så mycket annat att välja på just nu.

from drugs to mugs

Bilderna är tagna med ca ett halvårs mellanrum, spana in länken för mer hemskheter.

Fann From Drugs to Mugs via en blogg jag läser när andan faller på och gissa om jag blev överlycklig. Här snackar vi verkligen skräckblandad förtjusning.

Förklaring till om att våga

'

Blood Thunder håller en Roller derby World Cup i Toronto 2011. Och jag har skickat in min ansökan till Team Sweden. Det ni!

läs mer på rollerderby.se

Ända sedan jag fick reda på detta så har jag drömt om att våga skicka in en ansökan.. eller snarare drömt om den dagen då jag är en så pass bra spelare att jag rent teoretiskt skulle kunna åka med andra lika begåvade spelare.. tänk att åka inför fullsatta läktare med peppande åskådare (tänk er som i filmen whip it om ni inte ser det framför er..) 

Det är inte så länge alls sedan jag började med Roller Derbyn, det är bara dryga fem månader för att vara lite mer exakt sen,  jag fick mina första quads i oktober, lagom tills dess att Crime City Rollers började träna inomhus.. För ungefär ett år sedan bestämde jag mig för att börja träna Roller Derby, jag spanade på Crime City Rollers på facebook och på åkarna när de höll till på parkeringshusets tak. Jag visste att jag ville börja.. att jag skulle börja men jag vågade inte (ok, en trasig kropp efter förlossningen gjorde sitt också..) I praktiken tog det bra mycket längre tid innan jag började, innan jag faktiskt tog mod till mig och gick dit, satte mig in i vad som krävs, köpte utrustning och lärde känna resten av tjejerna och nu har jag vågat skicka in min ansökan till team sweden. WOHOO!

Jag känner mig kluven, den skräckblandade förtjusningen slåss med en förväntan och en känsla av skam. Jo, det är sant, jag skäms faktiskt över att ha skickat in ansökan. Min dåliga självkänsla i kobination med jantelagen får mig att skämmas samtidigt som jag är stolt och nöjd över mig själv för at jag vågar. Nu när jag berättar om det så känner jag mig nästan tvungen att ursäkta mig med ett "Ja men jag kommer säkert inte att komma med i alla fall.. det är inte så att jag tror att jag är tillräckligt bra..osv.." Men det tänker jag inte göra hur mycket det än kliar i mina fingrar.

Jag är modig, jag har skickat in ansökan. Anledningen till att jag skickat in den är att det är en dröm jag har. Jag vill bli bäst och jag har absolut ingenting att förlora på att skicka in den. Nu skall jag fira genom att spcakla lite till och dricka en tvååtta. Punkt.

om att våga..

Hallrenoveringen går trögt, så sjukt jävla trögt om sanningen skall fram.. jag har varken lust eller motivation till att jobba med det just för att jag måste. På måndag eftermiddag klockan tre så kommer mäklaren - bäst för oss att det är klart då.. Tidigare idag så tog jag en liten paus från renoverandet och gjorde något jag har drömt om väldigt länge men inte vågat göra tidigare. När jag tänker på det så är det med ungefär lika delar skräckblandad förtjusning som skamkänslor. En liten liten gnutta stolthet över att jag gjorde det finns också. Jag tänker att jag skall berätta mer om detta senare när jag satt mig ner och rett ut de tankar som snurrar..

Havregrynsgröt

Jag har inte riktigt kommit in i kursen vi läser i skolan för tillfället, det känns som att jag läser läser och läser men att ingenting går in. Litteraturen, föreläsningarna och seminariumen ligger där som en grå massa och tiden sitts bara av. Nästan detsamma gäller praktiken. Jag befinner mig i en grå klistrig halvljummen havregrynsgröt som borde åkt i soprna för längesen och det stör mig. Jag vill inte vara avtrubbad, känna halva känslor. Jag vill leva med ett öppet hjärta och till hundra procent.

Bildbevis till den Rosa ponnyn

Bildbevis till majsan. Det är sant. Snön är tillbaka.

Tandläkarupdate

Såhär ser vi ut när vi sitter vid datorn och pratar med morbror Daniel.


Tandläkarstatus: jag fick komma till en riktigt bra tandhygienist so
var förstående och bra på alla sätt och vis. De undersökte alla bissingarna och jag har nu två tider inplanerade under de kommande månaderna. En rotfyllning och en lagning + rengöring, jag kan inte annat säga än att jag är glad för mitt tandvårdsavtal som gör att jag enbart betalar dryga tusenlappen/år.

Tandis

Att säga att jag ogillar att gå till tandläkaren är en stark underdrift men nu sitter jag här i väntrummet. Fy faan för väntrum..darr på rösten, svettningar och illamående beskriver mitt tillstånd ganska bra för tillfället. Fem minuter kvar till utsatt tid.

Solen i ögonen

På väg hem från träningen med


vårsolen i ögonen. Dagens scrimmage kändes bra och på väg till bussen hem så fylldes jag av en spirande vårkänsla trots den bitande kylan. Tänk att jag känner mig redo att bouta, efter varje jam, varje övning faller fler och fler saker på plats och jag älskar det.

Sedan i fredags kväll har jag spenderat dryga nio timmar på mina nya skates. Fötterna värker så att jag knappt kan gå, tånaglarna dunkar av smärta men fy fan vilken skillnad det är! Nu nattrubda ens vesslan sen stupa i säng.

Malmö och stadsbussarna

Malmö och stadsbussarna. En neverending hatestory.. Aldrig i tid, alltid snäsiga chaufförer och överfulla bussar. Trots att jag alltid är ute i god tid så kommer jag nästan prick i tid, idag lär jag dock bli sen till träningen.. Fyra bussar ned numret tre kom och körde vidare mot värnhem. En mot södervärn och här sitter jag nu inklämd mellan en karlskronakille med kryckor som pratar om gårdagskvällens erövringar och en liten genomskinlig tant. Enligt min klocka skall bussen till Limhamn gå nu, från södervärn och där är vi inte förrän om tidigast fem minuter. Jag avskyr att vara sen.

Renovering

Lägenhetslyftet går sakta framåt.. Just nu har vi fastnat på val av fondtapet/wallie i vardagsrummet. Vad funkar egentligen och vad går fetbort? Jag är inne på organiska bilder, blommor, träd.. och vill gärna ha lite färg men har så svårt att bestämma mig.




Vi väljer mellan någon form av wallie och att göra en stor skiva, säg 130*160cm som vi tapetserar med någon snygg tapet och skruvar upp på väggen med några centimeters avstånd så att vi kan fästa en ljusslinga bakom den. Vad tror ni blir bäst?

Det skall gå hem hos nya köpare vid en eventuell försäljning, göra oss glada och bryta av samtidigt som vi vill behålla en luftig och ljus känsla. Ja ni hör ju själv hur det låter.. Frågan är
Om vi någonsin kommer att bli klara..

Seitan

För en tid sedan fick jag en bok av Venom som jag hel glömt bort att berätta om. Den heter "How to make all the "meat" you eat out of wheat" och är proppfull med goda råd och tips för hur man skall lyckas med matlagning med seitan, där finns recept, gör det själv tutorials och mycket annat. Jag har inte hunnit läsa den från pärm till pärm ännu men den ser redan nu mycket lovande ut..


Jag planerar att laga åtmindstonde ett recept under veckan som kommer.

Dagens bild 19februari

Gosgrisarna tittar på i drömmarnas trädgård och myser.

BOUTDAX!!! be there or be square

 

Det är dags för SVERIGES FÖRSTA BOUT! 

Den 12 mars möts Crime City Rollers och Stockholm Roller Derby för att mäta sina styrkor. Våra grymma tjejer kommer att sätta spår långt in i själen på alla åskådare! Så kom och stöd roller derby när det är som bäst! 

Biljetter kommer att finnas ute till försäljning v. 8 och kostar 100:- Finns att köpa på: Top12 (skateaffären vid Triangeln, Malmö) och Bad Reputation (på Friisgatan, Malmö). Håller du dessutom hårt i din biljett kommer du in gratis på afterpartyt på Bodoni där vi hyllar alla deltagare i dagens bout. Men skynda! För det finns ett begränsat antal biljetter!

Mer info om Crime City Rollers

Mer info om Stockholm Roller Derby

Facebookeventet

roller derby ref. hand signals för nybörjare!

Det är bara att börja plugga nu så har ni lärt er dem lagom till bouten den tolfte mars. Jag tror att det är ett stort plus om man som åskådare i alla fall har ett visst hum om reglerna.. Nu skall jag dra på fredagsträningen, 18.00 - 21.00 ute i Limhamn är inte direkt drömtiden men vad gör man inte. Vi hörs imorgon bloggen.

dagens garv

Arla morgon

Jag är inte kaxig när väckarklockan (läs W) drar igång vid fem halv sex snåret för att vilja stiga upp. Om jag har tur kan jag få honom att snooza ett tag, ligga stilla och mysa men oftast resulterar mina försök i att han a) biter mig svinhårt i näsan. b) trycker in sitt pekfinger i örongången på mig (det når förvånansvärt långt in). c) kryper fram och tillbaka över mig tills jag pratar med honom. d) en kombination av a, b, c & d. Nu sitter vi här och äter en andra frukost, vi har hunnit med att titta på i drömmarnas trädgård, leka med bollar, vara ute med lusen och plocka undan i köket. Varför går jag aldrig och lägger mig i tid?

dagens bild 17 februari

torsdagsfys

Helt slut efter torsdagsfysen, så allt är som vanligt då med andra ord. Jag skall verkligen försöka att inte tappa denna träningsluast jag har nu, till och med morgonarmhävningarna känns okej för tillfället och så snart det blivit lite varmare så skall jag och H dra på löparskorna och dra ut och springa. Det är inte direkt så att jag längtar.. jag kommer nog aldrig att bli en joggare.. tyvärr.. ytterligare en anledning till att jag <3 derbyn, det är inte så mycket springande hah.

Maginfluensorna och vinterkräksjukorna står som spön i backen och jag kan inget annat göra än att sprita händerna en gång till och hoppas på det bästa. Jag får verkligen inte bli sjuk igen nu, det finns varken tid eller ork till det. Projekt renovering går stadigt framåt. Saka sakta, men som tur är säkert.. 

Det där positiva beskedet.

För en tid sedan fick jag ett riktigt, riktigt positivt besked. Det fick mig nästan att börja böla, jag och H hoppade runt i lägenheten som tokar och det var med lätta steg som jag skuttade rundor resten av dagen..

Nej jag är inte gravid igen.. Det handlar om derbyn som så mycket annat i mitt liv just nu. Den tolfte mars så skall vi bouta Stockholm på hemmaplan ute i Limhamn och laget består av fjorton spelare. Tretton andra spelare också jag då. WOHOOO! Att få vara en del av detta känns helt fantastiskt, det är inte bara Crime Citys första bout, det är även den första riktiga bouten i hela Sverige, med NSOs, domare och allt annat som hör till. Vi skriver idrottshistoria. Det blir är mycket nu, jag ligger vaken om kvällarna när jag borde försöka somna och sorterar tankarna, det är hipblocks, whips, crossovers och en hel rad med regler som susar runt i skallen och som aldrig vill låta mig komma till ro. Fötterna kliar och sticker efter de hårda passen och kroppen ömmar. Fy fan vad jag älskar det.

Träningshelgen!

Helgen i Berlin har varit helt underbar. Varje gång jag kommer till staden falller jag handlöst. Jag förälskar mig i stadens historia, i byggnaderna, människorna, parkerna. För att inte tala om barerna, klubbarna och spelställena, kollektiven och de ockuperade husen, gatukonsten.. och efter den här helgen  i berlins derbytjejer. Jag har tränat med några av de bästa åkare jag vet, åkt sida vid sida och blockat. Pratat taktik och träningstips. Jämfört blåsor och skavsår, skrattat och svurit.. Jag är så glad att jag åkte, att bara få vara mig själv och inte mamma en hel helg var välbehövligt, att lära känna mina lagkamrater bättre och umgås med dem utanför träningshallen är något jag längtat efter och att dricka öl till gryningen och hitta på öventyr är något jag bara fantiserat om under snart två år..

Jag och Smacky efter ett hårt pass.

Lördagens träning började med kondition och uthållighet, femtio  varv, (50!) på 11 minuter, hela tiden förflyttning inom packen upp till toppen och med whips. Jag trodde att jag skulle dö, konditionen är inte den bästa och byggdammet och det hala golvet hjälpte inte direkt till men jag klarade det. Lite taktikövningar och annat smått och gott och sedan var det dags för scrimmage.  Ettt fullängdsscrimmage med refs och NSOs a 2x30 minuter, Crime City mot Berlin, det gck över förväntan. Nervositeten släppte efter första jammet och jag kände hur saker och ting föll på plats. Överlag är jag nöjd med min insats, för drygt fyra månader sedan kunde jag knappt stå på quadsen och nu har jag kört träningsmatch mot några av Europas bästa spelare, det är stort det. Den bristande konditionen och de obefintliga musklerna gjorde sig påminda så nu är det hårdträning som gäller här hemma men det är en helt annan historia som jag förmodligen återkommer till vid ett senare tillfälle.

 

Förutom träning så har helgen varit full av öl, god mat och sjuka mängder skratt.. jag kan knappt vänta tills vi åker ditt nästa gång..  Fler bilder kommer så snart jag tömt kameran.

Nach Deutschland!

Okej okej. Wir Fahren nach deutschland heute! Träningsläger med Berlin Bombshells. Barnfritt i två nätter. Lyxhostel med pool bokat. En episk helg med andra ord.

Examination avklarad

Examination två (av fem) avklarad efter dagens monsterpass innehållande inte mindre än sju multimodala gestaltningar och efterföljande receptioner. Min hjärna känns lite som en tvättsvamp och allt jag vill är att lägga mig i ett varmt bad med en mycket lättläst pocketbok och ett glas rötjut för att sedan hoppa i mjukisbrallorna och bädda ner mig i soffan med film och snask. Åh, ljuva önsketänkande, istället sitter jag på en stånkande, brummande och överfull grön buss. Om jag säger att resan ger mig associationer till filmen speed kan ni nog se det framför er, lägg till rusningstrafik på det också så är ni i hemma. När (om) jag överlever resan och kommer hem så ska bilen städas och tvättas och fixas så att den är top notch inför morgondagens besiktning, du kan väl hålla tummarna för att den går igenom, livet blir så mycket lättare då? Men sen blir det minsann soffhäng!

Ett blåmärke på väg bort..

Ett blåmärke på väg bort..

Det är mycket som händer nu.

Examinationerna drar igång på allvar i skolan, praktiken börjar nästa vecka, vi håller på att renovera så smått och jag tränar så mycket det bara går, jag vill bouta och drömmer om en plats i Crime City Rollers travel team. Jag kommer på mig själv med att fundera och fantisera mycket om framtiden, något nytt för mig. Tidigare har jag alltid tagit dagen som den kommer och inte reflekterat speciellt mycket åt vilket håll jag är på väg, eller vad som komma skall -  så är det inte längre. Det är spännande och roligt. Jag gillar att utvecklas. 

mer roller derby

Ganska bra film om man vill veta lite mer. Är nyss hemkommen från söndagsscrimmagen, idag gick det ganska bra - det kändes roligt och riktigt givande. Känslan av att utvecklas är så jävla fin! Förhoppningsvis är det torrt väder i veckan så att jag kan åka lite utomhus också. Jag tänker nästan inte på något anant just nu. Fötterna pirrar, det suger till i magen och jag känner hur peppad jag är. Roller derby ate my soul som en lagkamrat uttryckte det.

Jag och H skulle egentligen ha varit barnfria ikväll, gått ut och käkat och sedan gått på bio men nu blir det ingenting med det  han ligger nerbdädad på soffan med feber och mår risigt så det bli sat3s tema st pauli för hela slanten ikväll, så jävla skoj att för en gångs skull kunna se något som H byggt.

Fredagstidsfördriv.

W och hans pianospelande.

vafaaaaaaaaaaaaaan

jag skulle köpa pizza på rex, köp medges ej. loggar in på mobilbanken och ser att ag har -1200någonitng på kontot. VA I HELVETE?!! kommer hem och kollar internetbanken, skyddat belopp -2400någonting, därav minuset. Problemet är bara att jag inte handlat något. kan någon hjälpa mig att räta ut de här frågetecknena. VARFÖR ÄR DET DRAGET PENGAR EN DAG DÅ JAG INTE ANVÄÄNT MITT KORT?! *ledsen_tjej_85_som_nu_inte_har_råd_att_leva_gott_i_berlin_till_helgen_* :(

Om föräldraledighet

Majoriteten av alla de människor jag träffar på högskolan (som vet att W föddes för ett år sedan) förutsätter att han nu börjat på förskolan. Jag brukar replikera med ett nej och förklara att han är på tok för liten för det enligt min mening. I nittio procent av fallen stirrar två klotrunda ögon tillbaka på mig och jag kan nästan hörahur det klickar i hjärnan, hur kugghulen snurrar frenetiskt och hur personen i fråga anstränger sig för att komma på ett bra svar. Ofta blir det ett "Jaha.." och en lång paus. "Men var är han då?" Ptja, han har ju en pappa också brukar jag svara och det är ungefär här jag brukar tappa tålamodet. När det sedan kommer frågor i stil med:

- men vaddå, vill han det?
- klarar han av det?
- känns inte det jättekonstigt för dig att han är hemma och du i skolan?
- men vem tjänar pengarna då?

Så får jag fan tuppjuck.

tajta kläder får flickor i förskoleålder att vilja banta

Tajta kläder får flickor i förskoleålder att vilja banta fattar ni, i förskoleålder, små tjejer som inte borde veta vad bantning är, och detta delvis på grund av de kläder som mamma och pappa väljer ut. jag vill fan kräkas.Att flickors kroppar sexualiseras tidigt och görs tillgängliga för allmän bedömning genom tighta kläder och att pojkar får ha sina kroppar i fred är ingenting nytt men det får mig att vilja gråta.. Jag blir så jävla ledsen, arg och uppgiven när jag ser små flickor utspökade som dockor på öppna förskolan, de kan inte röra sig, än mindre leka i allt ryschpysch (vem med sina sinnens fulla bruk sätter på en krypande bebis en kjol?!). Jag blir så trött.  

Den där bloggutmaningen,

Ja, den gick ju i stöpet, totalt. Tanken var att jag skulle köra igenom  de 30 rubrikerna innan jul. Nu är det februari och jag har inte riktigt kommit halvvägs än, och jag har en känsla av att jag aldrig kommer att komma i mål.. det var ju trots allt inte den roligaste av utmaningar..

snorunge.

Vafaan..Snoret droppar från snokringen, halsen känns som ett rivjärn och jag har ett tryck, som inte är att leka med, över bihålorna. Det verkar som om förkylningen har hittat mig. Jo, jag tackar jag, jag har inte tid med sånt här trams. Jag skall träna, plugga, hänga med familjen och slutföra ommöbleringen.  Nu är det jag som lägger mig i badet och sen spenderar jag dagen på soffan under två tjocka täcken.

Träningsläger

Vet ni?! Klart ni inte vet. Om mindre än två veckor så drar jag till Berlin. Jag, utan H, utan W tillsammans med mina underbara lagkamrater. Jag är nervös för att åka, det är jag. Nervös över att träffa så många nya människor, över att rulla där, över att åka med människor jag inte känner så bra och jag oroar mig lite för
mjölkstockning och om detta blir slutet på amningen men fan vad fett det skall bli. Men fan vad jag ser fram emot det, en helg full av min nya passion roller derby, en helg där jag är jag, inte mamma,..

Tänk att jag faktiskt gör det här! Jag vågar åka på träningsläger till Berlin för att rulla med Berlin Bombshells, jag är så jävla stolt och peppad!

Jag kan göra precis allt jag drömmer om, vad jag vill, hur jag vill och en dag ska jag bouta!

Sovposition

Imorse fick jag ett leende, om Än litet - det första sedan i onsdags kväll. De senaste nätternas sovposition för lille herr W. Det börjar ta ut sin rätt på mig - värk i hela kroppen, teötthetsdimma och en halvt genombiten bröstvårta till följd av att jag tänkte att lite amnig kunde lindra hans panik. Att sitta i skolan och skriva förberedelser inför litteraturseminarium känns rätt soft trots allt..