Så kom den dagen då jag fick säga godnatt till min treåring och läsa bockarna bruse för sista gången, någonsin. För imorgon fyller han fyra. Fyra år! Det är galet vad tiden går och jag hinner inte med, hänger inte med. Imorgon blir det kalas och firande och kramar och pussar men nu skall jag gå och lägga mig och försöka att sova även om hjärtat dunkar i hundranittio och det känns som att jag skall svämma över av kärlek. Detta föräldraskap, som det förändrar en..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar