Nyårsfirande

Vårluft?

Jag beger mig ut iklädd tröja och nitväst. Cyklar upp till stan, med intentionerna att fynda på mellandagsrean, utan vantar och utan att frysa om händerna. Slås av tanken att det nästan är rullväder. Imorgon är det nyårsafton och termometern visar sex grader och det känns som vår i luften. Jag gillar det.

Men julklapparna var fantastiska

Jag och H fick världens bästa espressomaskin med inbyggd kvarn av mina föräldrar. Lilla w fick en brio tågbana, duplo och böcker. H fick saker till båten Av mig och av honom fick jag boken i bildens vänstra hörn: down and derby samt ljuslyktorna från xxxlutz jag suktat efter hela vintern och lite pengar att spendera hos swedevix. Vesslan fick så mänga tigg en hon orkade äta. Alla nöjda, alla glada.

Sämsta julen i mannaminne

Jg skojar inte när jag säger att det har varit den sämsta julen någonsin. Eller ja, julafton blev helt okej ändå men inte som planerat. Lagom till i onsdags kände jag att någonting var fel i magen. Och mycket riktigt så fick vi en släng av magsjuka och som om inte det skulle vara tillräckligt så blev H däckad av influensan. I fyra dagar (av fyra lediga) låg han däckad. Tjohoo! Julafton firade jag, Vesslan och lilla W på landet tillsammans med mamma, lillebror och pappa. Mysigt och opretentiöst men inte alls som planerat.

Examensarbetet check!

Kommer ni ihåg dom här bilderna? De togs tidigare i höstas när jag lämnade in mitt examensarbete. Opponeringen gick helt okej, kanske att jag skulle varit lite bättre förberedd. Examinatorn tyckte att jag skulle göra en del ändringar och det gjorde jag. Efter många, många om och men. Jag var så trött på det, jag är trött på det, inte på att plugga men på lärarutbildningen och på Malmö högskola så det blev verkligen ett hafsjobb och sedan har jag inte tänkt mer på det förrän under torontoresan. Nåja, jag får väl komplettera tänkte jag eftersom att jag inte hört något alls men så kollade jag mej en en kväll på hostelet i china town. Godkänd - på avancerad nivå! Wohooo! Dn obeskrivliga glädjen! Tidigare idag publicerade jag den på muep och snart trycks den. Nu skall jag bara göra klart de sista uppgifterna. Sen är jag i hamn.

22:a december

22:a december och ångesten som infinner sig när barnet vaknar gnälligt och med en kass mage, när H kollapsar och ligger på soffan med feber och magont. Kul jul.

en bra sida av roller derby

Jag tänkte skriva lite om en av derbyns bra sidor för en sak som är säker det är att roller derby har många bra sidor, men nästan precis lika många dåliga (som jag tänker skriva mer om sen), lite beroende på hur man väljer att se det. En garanterat positiv och bra grej med roller derbyn är alla människor man lär känna och alla dessa människors kunskaper som man får ta del av.



För er som inte är så insatta i derbyvärlden (som på håll kan tyckas verka väldigt exkluderande, sektlik och helt bisarr) så kan jag tala om att jag aldrig tidigare befunnit mig i en kontext där människor är så varma, godhjärtade och öppna som inom derbyn. Man hjälper varandra och stöttar (i de flesta fallen) utan förbehåll, utan att förvänta sig att vinna något på det, för att man kan hjälpa. Man delar med sig av allt från sina hjulkunskaper och drills till spelförståelse, livserfarenhet, yrkeskunskaper och stöd.  Det finns liksom inte riktigt några gränser, om man har tid och ork och kunskap så delar man med sig av den. Som till exempel när jag hade råkat köpa ett jättestort skåp på sopstationen här i Crime City och behövde bärhjälp. Två dagar senare stod det ett gäng peppade derbytjejer utanför min port och bar upp 150 kilos åbäket för två våningar, hjälpte mig att få in det i sovrummet och drack en kopp kaffe.  Och som då, för lite mer än ett år sedan när jag kom till CCR och aldrig hade stått på ett par skates. Kom igen, det tog mig tre månader att repa mod och besöka en av utomhusträningarna, alla hälsade, peppade och hjälpte till. Jag fick låna utrustning, tjejer turades om att hålla mig i handen, visa övning efter övning och slutade aldrig att uppmuntra mig. Och som när jag blev jättesjuk och H var iväg och jobbade. Det handlades mat och vesslan fick följa med på promenader. Hänger ni med?



I CCR finns det mer än hundra tjejer som alla är experter på något. En av våra lite nyare medlemmar är Friggy och grundare till det svenska roller derby fanzinet Power Jam (har rullat länge men med Visby Valkyries) och hon är en asgrym serietecknare. Jag menar, bara spana in den här strippen:

Och för en liten tid sedan så ändrade hon om sin bloggheader och direkt när jag klickade mig in för att få min dagliga dos av teddy RDKL så slog det mig att en sån där vill jag också ha, åh den som ändå kunde rita. Nu lämpar det sig så fint att vi roller derby-loppisen på facebook så ville hon ha mina toreguards. Vad jag får i utbyte? En egen bloggheader! Så. Jävla. Coolt! Kan knappt vänta tills den är färdig. Kolla bara vilken skönhet:

...

Det är fasligt tyst här med tanke på att jag grejat och fixat om hela bloggen. Är det bättre eller sämre eller skitsamma?

Dagens grattis!

Idag fyller världens bästa Rosa ponny år. Önskar att jag kunde fira med henne och de andra spexiga vännerna men så är icke fallet. Har också varit en sjukt dålig vän och inte ringt och eller smsat, endast facebookat ett litet hurra. Jag skyller på stressen och försöker att gottgöra med ett egengjort kort. Du är värd det bästa Majsan, bara det bästa! Jag hoppas verkligen att du haft en fantastisk bemärkelsedag! ♥ ♥ ♥

blä

Idag är jag på så jävla dåligt humör. Jag känner mig lurad. Har gått runt och trott att det är torsdag hela dagen, fram tills dess att jag slutade, en timme senare än planerat, eftersom att jag sett fel på dag då. Åhh. två dagar kvar sen lite semester, jag behöver verkligen, verkligen, verkligen det. Eller nåja, semester och semester, jag skall skriva färdigt alla examinationsuppgifter och dona det sista med uppsatsen. Men två dagars praktik, så jävla skönt, sen är det bara ytterligare fem dagar kvar innan jag är fri! Praktik, kanske världens jobbigaste grej. ch som om inte det skulle vara nog har jag feber och känner mig som sju svåra år. Bläää.

Den perfekta julklappen

Håller du fortfarande på att hetsar runt och letar efter den perfekta julklappen? Sluta med det, du klickar hem den här, genom Glädjeshoppen som drivs av Individuell Människohjälp. Här kan du köpa en get, en toalett, skolavgift till en flicka, träd eller varför inte en bowmlinkväll för nyanlända flyktingar.

Lördagens hjulbout

Ja i lördags var det då hjulbout.  Vi vita snowrollers tog oss an the nissez i Heleneholms sporthall som var fullsatt och packad till bredden. Ivriga besökare tvingades att vända i dörren på grund av biljettbristen. Det blev (som väntat) en mycket, mycket jämn match med slutresultatet 116-106 till oss.  Efteråt gick vi hem till mig och H för bubbel och glöggmys innan vi entrade efterfesten på Bodoni.



Jag hoppas innerligt att hjulbouten och den efterföljande festen blir en årlig tradition  i Crime City. Nu skall jag försöka att vila upp mig lite från derbyn, det behövs för det har sannerligen varit ett mycket hårt år. Kanske blir det lite mindre derby här nu under ett par veckor men den andra januari är vi igång med träningarna igen.



Och ja, just det, jag blev framröstad till MVP tillsammans med röda lagets jammer Curly Håår. Åh vilken ära!

Gazas tårar.

Jag tittar på Svt 1, dokumentären Gazas tårar och känner hur delar av mig dör inombord. Det är en norsk dokumentärfilm från 2010, filmad av Vibeke Lökkeberg som skildrar Gaza under Israels bombnedslag utifrån barnens perspektiv.



Jag fixar inte allt det här eländet som pågår runt om i världen. Jag gör verkligen inte det. Innan jag fick barn tittade jag alltid på nyheterna, lusläste tidningen och höll mig uppdaterad. Så är det inte längre. Jag orkar inte. Jag klarar det inte.



 Du kan se den här, på Svt plays sida om någon dag tror jag.  Gör det, det är en tänkvärd och brutalt ärlig dokumentär med bilder som man (i alla fall jag) inte alls är van att se.

Att natta ett barn..

..eller snarare att inte natta.



I januari blir lilla W två år. 2 år. I nära 730 dagar har lilla Ws nattningar tagit mer eller mindre lång tid. Oftast mer om sanningen skall fram. Som nyföding var det ingenting alls som gällde tills amningen kom igång. Sen var det bröstet som gällde, mycket länge och alltid. Efter det att vi slutade amma har jag eller H klappat och gungat honom till sömns. Att W ska somna ensam har liksom inte varit aktuellt, varför skulle han tvingas ligga ensam i ett mörkt rum när ingen av oss vill göra det innan vi skall sova? Vi har inte riktigt fått ihop det där, alls. Varför lägger man sina barn under gråt och tandagnisslan? Men så i takt med att W blivit äldre och äldre så har nattningarna tagit allt längre tid. en halvtimme, trekvart, en timme. Två timmar. Det har blivit ohållbart. W har gått från att somna när man stryker honom över ryggen, vaggar sängen till att inte somna såvidare han inte ligger på mig, allra helst under huden, tätt, tätt, tätt.  Också har vi liksom fått nog, vi pallar inte mer så igår så gjorde vi klart för honom att vi ligger i sovrummet tillsammans med honom så länge han ligger i sin säng. Nej. Inte ligga ner, nähänä sa jag ovh gick ut ur sovrummet. Gråt. Jag gick tillbaka in direkt igen och frågade om han ville ligga ner, nej. Ingen gråt, bara en unge som sitter i sängen och babblar rundor. Ett litet "mamma kom" och jag gick in, "sova" sa lilla W och la sig ner i sin säng med mig bredvid sig, sov på fem minuter. Nu ikväll så skulle jag natta w trodde jag. Inte då. Vi gick in i sovrummet tillsammans, lägg dig ner sa jag, nej sa han. Okej då, då går jag ut nu, du får gärna ligga ensam i vår säng, godnatt och väntade mig ett vedesutbrott. "godnatt mamma" sa lilla w som nyss var en liten liten bebis och la sig ner på min huvudkudde, drog upp täcket till hakan och bundade. Nu, en kvart senare hörs ljudliga snarkningar från sovrummet.



Jag har ingen aning om hur det blir imorgon och just nu spelar det mindre roll men om sanningen skall fram så känns det väldigt, väldigt märkligt att inte ligga där brevid ungen sin och höra andetagen tas över av sömnen. Nåja. Nu har jag ju tid för annat.

Sopberget - ett fasligt skräpigt äventyr

Satt och slösurfade, det har blivit lite av det under dagen då jag för en gångs skull är hemma på grund av sjukdom. Tisdagens luciafirande tog hårt på mig så jag har fått vara hemma både igår och idag. Halsont, rinnande näsa och ont i kroppen. Som tur är känns det redan lite bättre. Nåja, det var inte det vi skulle prata om. Vi, och med vi menar jag såklart jag skulle prata om det här:

Ett spel från Groplay  som går ut på att man skall ge sig ut i staden och sortera sopor. På hemsidan beskrivs spelet såhär "Ett härligt sällskapsspel som passar hela familjen! Sopsortering på ett både spännande och roligt sätt i ett spel fyllt av värme, humor, tur och strategi. Starta äventyret genom att välja en karaktär och ge er ut i staden för att sortera sopor. Men se upp - med spelets 76 illustrerade händelsekort kan allt ske. Genom att sortera de 72 unika soporna i hela 12 kategorier kan ni tillsammans lära er om avfall och sopsortering på ett helt nytt och roligt sätt."

"Medryckande spel om återvinning och återanvändning som ger ny kunskap och många skratt. Oväntade vändningar ger spänning från start till mål. Händelsekorten skapar nyttiga och tankeväckande reflektioner kring olika aspekter av konsumtion- på ett roligt och lekfullt sätt.” /HållSverige Rent"

Om lilla W varit några år äldre hade det lätt blivit årets julklapp här hemma!

WTF Aceh?!

Alltså har ni läst om det här som händer i Aceh. Att punkare grips av indonesisk polis, inte mindre än 64 stycken har blivit gripna, just av anledningen att de är punkare. Polisen ämnar  "byta deras äckliga kläder. Vi kommer ersätta dem med fina kläder. Vi kommer att ge dem tandborstar, tandkräm, shampoo, sandaler och böneutrustning”. Jag tror jag smäller av. Det här var det sjukaste jag läst på länge.





Läs mer på The Jakarta Globe: http://www.thejakartaglobe.com/home/aceh-punks-arrested-for-re-education/484549 

Hjulafton i Crime City

Nu på lördag är det säsongens sista bout. Det finns ett fåtal biljetter kvar så skynda fynda på Pizzeria Rex, Nobelvägen 107 och  Bad Reputation, Friisgatan 10. Vuxna betalar 50 kronor och barn en tjugolapp. 

Välkommen till en härlig avslutning på 2011, Crime City Rollers år! Vi vill fira våra vinster och förluster, vårt svett och vårt slit tillsammans med er. Vi delar upp ligan i två lag – ett vitt och ett rött, i en hård kamp om Hjulen. 

Lagen som möte är de vita SNOWROLLERS mot de röda THE NISSEZ. Flera spelare är nyss hemkomna från VM i Roller Derby i Toronto, det blir spel i världsklass!



Laguppställningen är:



SNOWROLLERS:

Alotta Riot CAPTAIN

JJ Fury ASSCAP

Kitty

Muffa

Ninja

Stitch

B.Bob.

Honey

Firebird

IAM

Fisty

Ankefar

Happy





THE NISSEZ:

Barfight CAPTAIN

Smacky ASSCAP

Curly

Bompa

Deadhead

Dusty

Evil

Fenix

Gogo



Klåuppatra

Tjutet

Venom

Vix

Gothenburg Roller Derby i Musikhjälpen

Madfish och Juliette gästade musikhjälpen tidigare idag. Lyssna på klippet här. Gothenburg Roller Derby smlar in pengar till Musikhjälpen. Bild från Sveriges Radios hemsida.

Juli, augusti & september 2011.

När jag inte tränade derby hängde jag med familjen i huset vid havet. Juli var en fin månad trots kasst väder.

CCR medverkade på malmöfestivalen i augusti.

H och jag åkte på em romantisk resa till Paris en annan helg i augusti.

Vi spelade i battle of the nordic light och vann alla våra bouts. Kort därefter spelade vi mot Berlin Bombshells. Och vann.

Lagom sliten efter två lussetåg, pepparkaksbakande och julkortsskrivande med mina tjugoen förskolebarn. Det är lite mycket nu. Framtidsgrubblerier och jobbångest varvas med derby, slutspurten av hur många års heltidsstudier som helst och vanlig julstress.

På lördag är det bout - det sista för den här säsongen. Ett interleague bout där vi i, det vita laget, snowrollers tar oss an de röda tomtarna i the nissez. Det finns några biljetter kvar så fynda skynda! Du köper dem på Bad Reputation eller på Pizzeria Rex här i stan. Boutet börjar klockan fyra i heleneholms sporthall, dörrarna öppnar tre.