Sagostund har guld i minne

En helt vanlig sagostund i dårhuset. Några av mina första barndomsminnen handlar om sagostunder i mammas och pappas trygga famn, om att få den sär hundraprocentiga, odelade uppmärksamheten och att följa med på alla dessa hisnande berättelser och jag vill så väldigt gärna att w skall ha liknande minnen, att böcker skall vara bra, något värdefullt som man kan ta hjälp av, söka information av, fly in i, med hjälp av, författa. Att böckerna skall ha hög status i hans liv, alla genrer på sitt sätt. Det finns mpnga böcker jag kan citera utantill än idag och många favoriter men speciellt en ligger mig varmt om hjärtat. Vi läser en saga en- sagobok fylld med mindre berättelser som man alltid hinner med ackompanjerade av fantastiska bilder, här får man möta mina barndomsvänner krokodilen med de gula glasögonen, apan skrikhals och mimi mus. Ofta tittar jag och lilla w i boken tillsammans och läser någon av de lite kortare berättelserna och varje gång låter han oooooooo och snurrar på fötterna som bara w kan när w är på extra gott humör. Tänk vad coolt om mina barndomsvänner blir ws en dag.

Önskelista 2010

Kära tomten i julklapp i år önskar jag mig ingenting speciellt alls mer än följande:

- iPhone 4
- ett gammalt tegelhus med tinnar torn och en inglasad veranda och en trädgård med knotiga fruktträd ett stenkast från staden i söder där hatet glöder/ eller intill en sjö/hav. Jag är inte den som är den.
- en roller derbyarena nära möllan.
- körkort
- trissvinst: 50 laxar i månaden i 50 år.


Okej, då säger vi så sålänge.

It is alive

Den där maginfluensan visste var den tog. På sjukdomsfronten intet nytt. Helt otroligt skönt känns det, fan vad mycket krassligheter det varit här på sista tiden. Man skulle helt sonika kunna tro att det är en sjukdomsblogg men så är icke fallet. Detta är ju en glamorös LATTEMAMMABLOGG *harkelhost* nej men seriöst, jag lovar det skall bli mindre sjukdomsuppdateringar i bloggen framöver och mer fart och flärd. Imorgon är det födelsedagskalas för pappa som står på tapeten och sedan är resten av helgen vigd åt roller derbyn, helgen ser med andra ord hur lovande ut som helst.

Murphys law

W adrenalinandar häromnatten på barNakuten här i Malmö. Ni vet vad det ät det man säger om murphys law,.? Allt är sant.



Vid den här tiden skulle jag vara på Malmö stadion, MFF -MAIF tillsammans med H, våra väner och tusentals himmelsblå bröder och systrar. Biljetten har legat i säkert förvar i veckor, månader. Istället ligger jag i fosterställning och skakar. Det enda positiva är att jag lyckats ta mig från badrumsgolvet till sängen och att w verkar må lite bättre. Magingluensan från helvetet är bara förnamnet, det var längsedn jag varit med om något liknande..

den där väggen, igen..

Faranak skrev att väggen kommer som en smäll och att den är omöjlig att ta sig upp från, att hon tror att utmattningen är kroppens sätt att be mig ta det lugnt, att jag borde tacka nej till fler aktiviteter och att jag måste försöka koncentrera mig på en sak i taget och vila. Att jag skall be om hjälp och jag tror att hon slår huvudet på spiken där den sista tiden har varit otroligt tung, skolan håller på att knäcka mig helt och jag stressar upp mig över risken att jag kör på januaris sluttenta i matten, trots att det inte hjälper alls och som om inte det vore nog har lilla W haft det riktigt tungt.



De senaste tre dygnen har vi åkt fram och tillbaka till barnakuten här i Malmö, astmaanfall, falsk krupp och dubbelsidig öroninflammation har satt sina spår, om vi var sledna innan så är det ingenting gentemot nu.

väggen?

Stundtals har jag hur mycket energi som helst för att en sekund senare böla av utmattning. Är det så här det känns innan man går in i den berömda väggen?

dagens citat

Ung man i tjugoårsåldern som slår sig ner vid datorn brevid min i Orkanenbiblioteket försöker inleda en konversation efter en hel del strirande. "Ja ursäkta men jag kan inte låta bli att kommentera.. är det okej..ja alltså jag ser ju att du har riktigt många piercingar, vad tycker din mamma om det..?"

Eh.

Arreggghhhhh

Kvart över elva och jag är helt körd i huvudet. Mattespråket är inte mitt språk.Tur att man har fina skor i alla fall, tack som fan hjärtat!

Stressmorgon

Jag har verkligen förträngt hur det är att behöva stiga upp toktidigt  för att stressa sig igenom morgonbestyren så att man är i tid till dagens förpliktelser. Väckarklockan ringde kvart över sex och tio över åtta klev jag in genom entrédörren till Orkanen för att inse att klåparna på Malmö högskola inte uppdaterat schemat och att vi börjar först klockan nio. Det krävdes en timme och femtiofem  minuter för att jag skulle hinna smälla till snoozefunktion på telefonen, torka grusen ur ögonen, få lilla W att somna om, slänga ihop en matsäck, koka en termos kaffe, ge skrikapan frukost och morgonbusa, rasta vesslan på en kort kissrunda, dricka kaffe, klä på mig, packa väskan och halvspringa till bussen, åka buss genom vad som kändes som ett oändligt vägarbete från mitt hood till stationen. Nu sitter jag här, svettig och darrig och känner hur hjärtat fortfarande slår lite för fort.

Är det jags om lagt av mig eller har jag bara förträngt hur det är att inte vara hemma? Blir det lättare? Nu skall jag räkna matte till klockan blir fyra, det känns som att ångesten är min homie idag.

Crime city/ knivstaden

Har inte blivit skjuten - är bara lite dålig på att uppdatera. Staden i söder där hatet glöder har gått från Knivstaden till Crime city på riktigt nu, helt utan den fina klangen.

Jag blir så trött, ledsen och förbannad. Vänner sitter inne efter mörkrets inbrott, jag vill inte gå ut med vesslan och w i sjalen på natterundan men framförallt jag vill fan inte gå omkring och vara rädd i mitt underbara älskade malmö. Fuck media, fuck det Sverige som avvecklar och säljer ut psykvården, den misslyckade integrationen och alla individer som glömt vad medmänsklighet är och vad civilkurage betyder. Nu drar jag till Limhamn och gör
Minimum skills test med Crime
City rollers.

en känsla av att något obehagligt skall hända

Sedan igårkväll bor det en skavande känsla i mitt bröst. Hur jag än försöker så blir jag inte av med känslan av att någonting obehagligt har eller kommer att inträffa, hur jag än försöker kan jag inte tänka bort den.

Om sömn

Idag beslutade sig lilla w för att ge mig sovmorgon ända till halv åtta, idag är jag segare än kola. Om jag inte haft barn hade jag garanterat legat kvar i sängen i minst fyra, fem timmar till. Sömnen är en av de största skillnaderna i mitt liv nu och från innan jag blev mamma. Jagsov ju för fan bort mitt liv innan, för att jag var trött, för att jag var så satans bakfull, för att jag inte hade något bättre för mig, för att jag inte orkade laga mat.. nu sover jag nästan inte alls, tyvärr. W brukar somna ordentligt mellan halv åtta och nio någon gång och först då brukar jag (när h är borta) ta tag i pluggandet och eller dagens andra måsten, kolla mailen, titta lite på tv, vika kläder, mysa med lusen och bada skumbad. Helst allt av allt uppräknat varje kväll, eller rusen andra grejer vilket nästan alltid leder till att jag inte kommer i säng förrän vid ett-tvåtiden då w vill äta lite nattamat och sedan är det dags att stiga upp mellan fem och sex om jag inte har turen att han somnar om när han får snutta. Det är kanske inte så konstigt att jag känner mig slutkörd ibland.

att muntras upp

Idag har regnrusket och gråheten hållit mig i ett järngrepp och jag känner mig minst sagt deppig, ingen känsla av höstmys, ingen längtan efter tända ljus, te och glöggkryddor bara ett tungt grått mörker som har hållt mig i ett järngrepp.. För att muntra upp mig själv har jag gått igenom våra bröllopsbilder, verkligen tittat på dem och tänkt tillbaka på den där dagen i mitten av maj, vår dag och känt efter hur det kändes. och efter  ett litet tag så känns det genast mycket bättre. Nervositeten, förväntan, all kärlek som låg i luften och all lycka, det finns under huden på mig och när allting känns tungt så hjälper det verkligen. Fan vad glad jag är över att vi verkligen gjorde det, hade ett stort bröllop med över 150 gäster, att jag hade den där vita klänningen, att vi gjorde precis som vi ville trots att en del rynkade på näsan, jag tänker på det nästan dagligen och varje gång jag sluter ögonen och minns så mår jag bra och helt plötsligt känns inte mörkret lika tungt längre. Nu skall jag spela tvspel  med hanen. Herrå.

lillebror

jag och lillebror firar mammas födelsedag 2009.

Idag kom min älskade lillebror hem från sina tre månader down under, ni kan läsa mer om hans bravader här. Åh vad jag saknat den lille Daniel Doppesko, det är fint att du är tillbaka igen och att tidsskillnaden inte längre existerar.  

Jag hoppas att jag kommer att kunna hälsa på dig i Åre under vintern och att vi hinner hänga mycket innan du åker norrut och tack ännu en gång för de fina presenterna du hade med dig till lilla w.

Bootcamp

Master Blaster

I helgen var det alltså bootcamp med derbytjejerna, Crime City Rollers gästades av  Berlins huvuddomare, Dr.No-No och övergrymma Master Blaster och jävlar i min låda vad det har rullats, tränats, svettats, utmanats och skrattats  under helgen som gått.



Fredagens fyratimmarspass bjöd på hård fys i form av plyo , följt av dynamisk stretching och därefter diverse skatedrills, jävlar  vad utmanande! Lördagens sextimmarspass bjöd på skate, skate och mer skate, hip blocks, shoulder checks och en rad andra övningar, allt för att vi skulle bli så väl förberedda för söndagens scrimmage som möjligt.

Dr.No-No,

Vad kan jag säga annat än att jag är överlycklig, stolt och glad över att vara en del av Crime City Rollers, för ett halvår sedan hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle våga testa på att rulla, jag som inte kan, kunde, jag som inte hade någon kondition alls etcetera. tänk att jag faktiskt tog mod till mig och gick till en av de sista utomhusträningarna för bara två månader sedan, att jag vågar och väljer att vara en del av detta gör mig glad och stolt över mig själv. Det är ett steg i rätt riktning i min personliga utveckling och ett steg närmre att kunna älska mig själv.

Åter till träningen, igår så körde vi scrimmage (övningsmatch), något vi inte tidigare gjort i Malmö. Förväntan var hög likaså nervositeten, vi körde fem jams i rad för att sedan byta av varandra, under dessa fem jam så skiftade vi positioner så att alla fick pröva på att åka på alla positioner. ÅH vad skoj det var! En sak är säker-. min kondition suger röv, men det är inte något som jag inte kan arbeta bort.



Helgen har verkligen gett mig blodad tand och nu funderar jag på om jag inte skall göra minimum skills testet på söndag trots allt, jag kommer inte att klara det men det skulle förmodligen vara bra för min utveckling att veta vad jag bör jobba mer på och vad som sitter osv, men och andra sidan så vet jag inte, om jag inte klarar det är jag rädd att mina hjärnspöken tar över och gör det till ett gediget misslyckande och får mig att tappa gnistan.. Hur hade ni gjort?



Bilderna är lånade från Bear City Roller Derbys hemsida.

Efter sex timmars roller derbyträning är jag helt död.

Kräks

Vår lägenhet har invaderats. *kräks och dör litegrann*

Gammal goding

Idag var Jens här, en gammal kär vän som jag inte sett på mycket mycket länge. Jag hoppas innerligt att det inte dröjer lika länge till nästa gång. I övrigt har det varit mycket marstonamning vilket gett mig tillfälle att hitta och leka med applikationerna hipstamatic och photoshop till iphonen (jag vet att jag är sen) så i framtiden kommer det nog att dyka upp lite fler bilder här. kanske.

101010

Holy fucking moly vad jag mår bra! Gårdagens releasefest för hårda tiders nya album var helt sinnessjukt bra. Fyrahundra, 400, jag upprepar, fyrahundra biljetter sålda till kalaset som utspelade sig på far i hatten och herrejävlar så bra det var. Som världens bästa fritidsgård för vuxna där alla ens polare känner sig lika hemma som i sitt eget vardagsrum. Jag är fortfarande helt lyrisk.

Min mamma, världens bästa mormor kom in till Crime city lagom till att lilla w däckt för natten så att jag och H skulle kunna umgås tillsammans bara vi två - något vi inte gjort (med undantag för dryga en och en halv timme) sedan w föddes. Vi tog på oss danseskorna, eller jag gjorde, H fick med nöd och näppe på sig en vanlig sko på foten med ene brutna tån och begav oss ut i hösrkvällen. På vägen till Tröls kände jag mig precis som sommaren då vi träffades, nervös, förväntansfull, fnittrig och jävligt glad. Hand i hand promenerade vi till puben för att dricka några öl  innan kvällens spelaningar. Vad kan jag säga mer än att kvällen var en tiopoängare, en jackpot. Precis vad jag behövde. Dagen idag har ägnats åt träning med bästa ccr-tjejerna. Derby <3 until the day i die. Jag är trött i både huvud och i kropp, det skall bli skönt att kögga huvudet på kudden så snart jag gått en nattrunda med vesslan.

Sjukdomsläget

Sjukdomsläget är stabilt och under kontroll, äntligen. Febern börjar gå neråt igen och w är piggare än på länge. Vi träffade ytterligare en specialist på vårdcentralen idag, en astma och allergidoktor som förklarade läget lite mer ingående, blodprover togs och dom lyssnade på lungorna. Ingen lunginflammation som tur är så nu är det bara att fortsätta med nebunetten som nu intagit formen av en fisk (!) och hoppas på ytterligare bättring.

Det finns tusen saker jag borde ta tag i. Plugga, städa, tvätta, åka till Ikea, beställa böcker är bara några, allting sätts på hood när man har ett sjukt barn hemma men jag orkar inte riktigt. // tröttfisen

att citera en moderat

"Att partiledaren [Jubelidioten Åkesson] dessutom klätt sig i folkdräkt för att visa respekt för landets statschef samtidigt som han anser att det står honom fritt att trava ut först av alla mitt under gudstjänsten i närvaro av den kungliga familjen säger något om att det teatrala föredras framför det innehållsliga." Hans Wallmark , M. (Jag trodde aldrig att jag skulle citera en moderat..)

Höstnytt

Nya svarta segmentringar och ny matchande bloggdesign. Att ha en bebis konstant vid bröstvårtan innebär att det inte blir så där jättemycket gjort, man sitter mest still och tröstar, och vaggar och sjunger men mitt emellan allt sånt så blir det tätt lite långtråkigt, och jag menar, varför plugga när man kan blogga?

sjukstuga

De senaste dagarna har varit sjukt jobbiga, lilla W har bara blivit sämre och sämre, minns ni skithuvetanten aka skräcködlan från BVC? Ni kan läsa mer om henne här, hon som menade på att W var fullt frisk och att en det inte är något att oroa sig över att han är lite rosslig och hostig. Detta trots att jag upplyst henne om att jag som liten led av förkylningsastma och var väldigt risig. Eller hur, förkylning my ass, att det går över av sig själv. nja, nu ett par veckor senare så är det katastrofalt. W får ingen luft vilket resulterar i att han är tokledsen och inte kan sova.. 

De senaste dagarna har vi tillbringat på akuten med H och hans tår, i Tyskland blev han sjukskriven i sex veckor på rak arm, här i Sverige sjukskriver man inte för en tå som är av och toksvullen, man skall arbeta trots att man har ett kroppsarbete som kräver hundraprocentig precision och trots att man skall klättra.. men det är en annan historia som jag ämnar att återkomma till.. 

När vi inte har suttit och väntat i timmar på akuten så har vi hängt på barnakuten/BVC/Vårdcentralen med W, fan vad det tar på krafterna att ha ett sjukt barn men nu är han äntligen på bättringsvägen och kan andas något sånär okej i vaket tillstånd, vi får se hur det går, fyra veckor med den satans nebunetten, jag förstår inte hur doktorer tänker när dom ordinerar  en sådan behandling till en åtta månaders bebis. Också tar vi lite tandsprickning och separationsfas på det så blir det extra najs.

Det här blev ett rörigt inlägg, men det är lite så jag känner mig och mår. Jag kan inte ha kontroll över situationen och det stressar mig och får mig ur balans, men jag vet att det blir bättre bara vi kommer ur detta skov av oflyt..

what a häär

Jag behöver förändring och jag behöver det nu. Jag är så sjukt trött på mitt hår att det knappt finns, dreadsen är risiga, misskötta och trötta och jag är inte alls nöjd med den röd/orangea färgen. jag orkar inte underhålla den så ofta som sig bör.

Vad fan ska jag göra med mitt hår? färga det svart? klippa lugg, raka av dreadsen? klippa ena sidan? jag blir galen.

24 h

Om mindre än ett dygn vilar jag i Hs famn igen. Det är som dom säger, det finns inget ont som inte för något gott med sig. I förrgår krossades Hs stortå när något tungt trillade på den så nu är han sjukskriven i minst 6 veckor. Inget mer jobb på ett bra tag med andra ord så nu är han på väg hemåt. mitt hjärta, det är svårt för mig att vara ledsen för hans skulle, det är "bara" en tå och han kommer hem ett gäng veckor tidigare än planerat!

dagens bild 29september

Flyttfirman pastor svärds pojkar ger mig riktigt, riktigt räliga vibbar. Vem kommer på idén att ge sitt företag ett sådant namn?

dagens bild 28september

eftermiddagsfunderingar

Kan man heta Bo om man är Bostadslös? 

Är det rakvatten i vattenpass? 

Om man åker fast för fortkörning, kan man kalla det gasolycka?

I Sverige bor det svenskar, i Danmark bor det danskar. Vad bor det i Peru då- Peruker?

Kallar samekvinnor sin dildo för fusklappen? 

Om ett par älskar ute inaturen, är de uteliggare då? 

Kan man kalla fäder som är hemma, lagar mat och städar, för hushållspapper?

köksfix

shit pommfritt för att uttrycka sig som när man gick i lågstadiet vad jag har varit dålig på att uppdatera här. det händer mycket nu. jag drunknar i skolarbete, plugg och tentaångest. hinner inte mer än att stiga upp och göra alla måsten sen är dagen slut, barnsäkringsprojektet är i full gång och i måndags kom världens bästa pappa hit och hjälpte mig att fixa lite i köket. 

 

Föresäll er mer belysning under köksskåpen, vita luckor på skåpet närmst väggen och det hitersta, en vitrinskåpslucka på det andra åttioskåpt och det sista öppet. Också likadana handtag då. Det kan väl bli bra? Förvaringen är sjukt välkommen, det är i alla fall en sak som är säker.

Jag vill så mycket men tiden räcker inte till, inte orken och inte pengarna heller för den delen. Jag vill åka rullskridskor hela tiden och inte behöva missa en enda träning, svettas, skratta och utmana mig själv tillsammans med de coola tjejerna i crime city rollers, tatuera mig, handla nya kläder och ordna lägenheten på riktigt. Resa bort tillsammans med H och bara ta en paus från skolan, segla på de sju haven och bara följa mitt hjärta men riktigt så fungerar det tyvärr inte. I väntan på Lotto-vinsten nöjer jag mig med att ligga på soffan och snusa lilla w i nacken och begrava fingrarna i vesslans päls och tanka trygghet, att vila eftermiddag är underskattat.

svampigt värre

onsdagens skörd, kremlor, taggiga röksvampar och olika soppar.

 jag <3 hösten, att leta bärnsten, plocka svamp och jaga efter björnbärssnår. jag sitter och väntar på att lisa skall komma hit och om ett litet slag så kommer mamma, tanken är att vi skall åka och plocka svamp. vi får väl se om turen är på vår sida.  jag hoppas på soppar  mängder och en och annan blomkålssvamp men tyvärr tror jag att det sistnämnda är ett önsketänkande. plockar du svamp? om så är fallet vad plockar du helst? 

jag önskar mig en riktig svampkorg med olika fack, en ihopfällbar svampkniv och ett par gummistövlar.

G'natt

Är lagom mör och lycklig efter kvällens roller derby träning. Kom hem till världens bästa mormor och en vaken w, mattade honom och tinade en himmelsk bit veganlasagne i micron som jag åt i skumbadet och nu ligger jag i sängen och tänker på morgondagens träningsvärk och gillar livet. Det enda som fattas mig är H. Han med stort H, den stora kärleken.

Mormor tog med sig vesslan hem så jag behöver inte oroa mig för långpromenaderna eller kissrundorna och den snokande snirsnoken & kortisontsbletterna till på söndag. Det känns både bra och lite jobbigt.

Räliga gubben

Just ja, jag berättade ju aldrig om den äckliga gubben för er bloggläsare. I väntan på bussen som skulle ta mig till

Maria och Gustav igår så satt jag längst in i en busskur på södervärn, w i vagnen. Brevid mig satt en gubbe med svåruppskattad ålder. Modell fet och skallig men vad gör det. När vi slog oss ner på träbänken lade jag märke till att han mumlade/ sjöng en del (heyy det för ju jag för jämnan) efter ett tag trodde jag att han kanske pratade med lilla w, folk tenderar ju att göra det i tid och otid men vid närmre eftertanke var det nog inte riktigt så. Ett tu tre så sket jan ner sig duktigt, inte bara en, utan gör och häpna två gånger. Stanken var vedervärdig och givetvis så satt jag i vindriktningen (herrejävlafuckinghellkomochhjälpmigattdö). Gissa vem som skulle med samma buss som vi. Gissa vem som satte sig snett bakom oss. Och gissa vem som satt och vinkade med sin protesarm mot lilla w i tjugo minuter innan han börjar stönsjunga lågt för sig själv. Jo du gissade rätt. När gubben väl hoppade av låg en unken doft kvar över bussens mittdwl i övrigt var det blöta rövavtrycket på det röda sätet det enda som vittnade om händelsen.

Trodde alla att det bar jag och lilla W som luktade? Förmodligen. Gör det något? Inte det minsta såhär i efterhand. Ps. Vi plockade mängder av utsökta svampar: soppar, kremlor och taggiga röksvampar.

What you do defines who you are

What you do defines who you are.

Början av veckan har varit minst sagt tung. Höstrusk, valresultat, saknad och enorma mängder kurslitteratur har tagit ut sin rätt men idag känns det lite bättre. Lilla w och jag är på utflykt.

Vi sitter på buss nummer 132 mot landskrona och skall hoppa av på en hållplats jag inte minns namnet på. Eftermiddagen skall spenderas med bästa Maria och lilla Gustav. förhoppningsvis hinner vi plocka lite svamp mellan kaffepimplandet och skvallrandet.

Mat och sovpaus på bussen för lilla W. Själv sitter jag mest och håller koll på den obehagliga gubben.

8 månader

Jag orkar inte kommentera valet just nu. Idag blir lilla w åtta månader gammal, det känns stort. Han är inte längre en liten bebis. När gick han från att vara en liten nyföding till bebis och från liten bebis till att kunna krypa, dricka själv, vinka och ställa sig upp? Det är så coolt, varje dag påminner w mig om vad han kan och jag blir lika förundrad varje gång.



BVC besök idag, boeltest och information om hur man bör barnsäkra. Gamla BVC-tanten har gått i pension och idag möttes vi av värsta skräcködlan, förvirrad, otrevlig, könsnormativ och riktigt osympatisk. Till en början trodde hon att w var en flicka och gullade länge och väl med honom, beundrade hans ögon och överröste honom med komplimanger för de långa ögonfransarna. Jag fick komplimanger för hans fina kläder tills det att blöjan åkte av och lilla w hamnade på vågen. "du var ju ingen litentjej du var ju en storochstarkpåg! ojojoj tänk vad man kan luras av ett feminint utseende..."(eh kom och ta mig härifrån förivelvete vad är det frågan om? Feminint utseende? Det är en bebis?!) lilla w låg på vågen och drog i snoppen- såklart "ja du har redan hittat den ser jag ja dn kommer du inte släppa under resten av ditt liv"(vafan säger munnen?) boeltestet gick bra och allt annat var ut ärkt tills dess att jag drog fram bröstet och ammade. "ehhh ammar du FORTFARANDE?! (nej jag gillar bara att lufta bröstvårtorna) ja alltså vi rekommenderar ju att man slutar amma vid sju månader, allra senast när dom får tänder och w har ju två..." därefter berättade hon om en mamma som ammat sitt barn tills dess att barnet var fem år gammalt och barnet hade haft tre hål i tänderna. Man slutar aldrig förvånas. Behöver jag säga att det skar sig rejält mellan oss?

Lollopard har 50% på allt i butiken, både i Malmö och på webben så vi strosade dit i höstrusket på jakt efter en kockumströja till lilla w och påslakan till mig och H. Givetvis fanns det inget sådant alls. Tillsammans med Lisa och Valle blev det sen ytterligare shopping. Mössa, tossor vantar och byxor till w, bodybutter, sjal jeansshorts och benvärmare till mig. Aj lake rea alot.

dan före domedagen

det är i alla fall lite så det känns inför morgondagen. valet ger mig kraftig ångest, jag pendlar mellan att ha hjärtklappnig, vara överjävligt rosenrasande och uppgiven. jag tvingar mig själv att tänka på annat, det går inget vidare alls om sanningen skall fram. jag tänker på allvarliga saker, ser möjliga olyckssenarion där lilla w är huvudperson framför mig (och de slutar alla lika dant) vilket leder till att jag börjar fundera över vården, och sedan är jag där igen, hur kommer det att se ut de kommande fyra åren? så tvingar jag mig själv att tänka på något roligt, något bra, så tänker jag på fotboll och då känner jag mig svimfärdig.

en sak är säker, att vara serieledare känns så jävla bra. så j ä v l a  b r a. hej på dig, nu skall jag masa mig till hemmakväll och hyra film och köpa godis och bli ännu tjockare. det kan förhoppningsvis skingra mina tankar.

dagens bilder 16september

ledsen sjukling.

jag kunde inte låta bli, har kärat ner mig fullständigt i mönstret.

Kniven mot strupen

Kocken I tv3s kniven mot strupen får mig att vilja kräkas, blotta åsynen av trailern gör mig på dåligt humör. Rent spontant så känns det som om man får leta länge efter en mer osympatisk, självgod och narcisistisk människa som tror att han är något. Vad tycker du? Finns det någon programledare som du inte pallar med?

faliures, nej, insikter.

generellt sett så mår jag sjukt jävla bra, det går inte att ta miste på. skillnaden mellan då och nu är total, det går knappt att jämföra,  men så ibland så är jag på väg att trilla ner i något av alla dessa svarta hål som ploppar upp då och då och en av mina största fasor är att de skall vara avgrundsdjupa, jag orkar fan inte falla, landa, börja klättra, falla och kämpa. det finns inte tid till det, inte riktigt orken, det var med nöd och näppe som jag tog mig upp sist. igår var en sådan dag, en riktigt tung dag.



jag hade kursintroduktion på orkanen, den tredje i raden för den här hösten, och mamma hade tagit sig ledig från jobb för att passa lilla w. jag var redo för ytterligare en heldag på skolan, taggad till tänderna för att börja kursen barns tidiga läsning och skrivande men när jag väl satt där insåg jag att det inte fanns en chans i helvetet att det skulle fungera: grupparbeten, observationer i skolor, elevtextanalyser i par och ännu mer basgruppstid förlagd på orkanen. det funkar inte när jag inte har barnvakt så jag tog beslutet att hoppa av direkt vilket är det enda förnuftiga att göra. redan innan jag har formulerat meningen till kursansvarige så börjar förklaringarna och oredan i mitt huvud. jag skapar olika svar, förklaringar och ursäkter åt mig själv, för att legitimera mitt val - även om jag vet att det är det enda rätta och jag blir så jävla trött på mig själv. på mina höga krav, att jag aldrig kan duga åt mig själv - att jag aldrig får vara bra som jag är. det gör ont och det tar ork. en destruktiv del av mig som pockar på, som vill att jag skall misslyckas så att den kan börja förakta resten av mitt jag i högre utsträckning.



att försöka plugga till körkortet, vara ensam med hund, bebis och att läsa 100% samtidigt som man är aktiv i styrelsearbete och tränar ett par gånger i veckan det räcker gott för mig. jag pusslar så det räcker och blir över redan (nu börjar jag igen...) 





jag tänker på min mammas kloka ord "se det som en styrka att du förstår att säga nej redan från början istället för att komma på det under resan." och tvingar mig själv att inte tänka på det. jag är bra som jag är, jag har inget att bevisa, inga måsten att klara av och ingen anledning att förakta mig själv för mina misslyckanden.

Dagens lustigaste

Dagens lustigaste: kvinnan som antog att jag hörde till gymnasieklassen på bussen och undrade om jag var nöjd med mitt gymnasieval och hur jag såg på framtiden. Tre poäng och serieledning.

Dagens olustigaste: övergreppen på den fjortonåriga flickan som skett i Malmö, minkarnAs oförändrade status och fotbollen.

såhär i valtider är det svårt att inte bli politisk

Så här kommer några exempel på en del av Moderaternas ställningstaganden genom åren. Listan kan göras mycket längre om någon känner att det behövs..





1904–1918: Nej till allmän rösträtt



1934: Nej till a–kassa.



1947: Nej till allmänna barnbidrag



1953: Nej till fri sjukvård



1960-talet: Ja till apartheid



1974: Nej till fri abort



1976: Nej till femte semesterveckan



1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU



2006: Nej till höjd a- kassa



2006: Ja till sänkt a-kassa



2007: Ja till sänkt sjukersättning

Hemliga svenska rum

Det är få tvprogram som fängslar mig så som SVTs hemliga svenska rum. Idag handlar det om Skeppsholmens bergrum och underjordiska tunnlar och den lilla börden i mig skriker i falsett.

Dagen idag har varit riktigt, riktigt bra. Jag har ordnat matteböcker, skrivit ut roller derby regler, lunchat med hans, röstat, skrivit styrelseprotokoll, provat skates, hängt i stora hindrastgården och druckit kaffe med Zandra. Nu ikväll har jag hunnit med att dricka öl på ölcafeet med bilbo och sid och promenera hem genom den mörka sensommar kvällen. W ligger brevid mig i sängen och andas tungt - fortfarande förkyld.

vilse i svampskogen

Fredag..

Utsikten från
Min studieplats vid lunchen idag, biblioteket. Två heldagar på orkanen, igår från åtta till sex och mellan nio och fyra idag har satt sina spår. Aldrig har jag haft så spända bröst som nu och huvudet snurrar av mattetal och naturorienterade ämne så att det går runt runt runt och runt. Jag är helt slut.


Att vara ifrån lilla w Så många timmar ha varit både lättare och svårare än vad jag föreställt mig. Sedan hans födelsedag har vi tidigare bara varit ifrån varandra i tre timmar. H och lilla ws relation är starkare än någonsin efter idag och igår och det känns så obeskrivligt skönt, vad som är mindre bra är att H blivit jättesjuk och nu ligger nerbäddad. Det måste ge med sig under natten för imorgon kväll åker han tillbaka till Tyskland för att arbeta. Jag kokar te, erbjuder fruktsallad och aspirin och en famn att krypa upp i under resten av kvällen och lägger alla andra planer på hyllan.

för att citera a

those i love,

i love mafia style:

id die for them.

id slaughter for them.

berlin jag hjärta dig

SÅDÄRJA´! Så var vi hemma igen, veckan har gått helt sjukt fort och jag längtar tillbaka. Efter vännerna, uteserverineringarna i Prenzlauer Berg, Köpi, Att vakna upp till alla möjligheter och till en stad som har så många outforskade möjligheter som Berlin. Vi har haft det bra, riktigt bra men tiden har gått alltför fort och jag känner att jag inte riktigt hinner med, nu börjar plugget på allvar igen, nu börjar träningen, babysimmet och körkortspluggandet (som tyvärr nog måpste läggas på is ett tag) och jag står i ett hörn och känner mig omsprungen, har noll kontroll och glömmer bort viktiga möten, papper och beslut. Nu blir det svampplockning, hela familjen skall rastas ordentligt, imorgon har jag skola mellan 08.15 och 19.00, på fredag mellan 08.15-15.00 och på lördag är det bootcamp med crime city rollers hela långa dagen, tyvärr kan jag bara vara med på förmiddagspassen för sen åker H till München för ytterligare fem veckors arbete.

fler barnloppisbilder

födeledagsfirande

idag fyllde min älskade mamma år, vi firade henne på långa bryggans restaurang i bjärred med riktigt överfet utsikt, god mat och gott vin i trevligt sällskap. tyvärr glömde jag kameran hemma och har därför bara en suddig bild att bjuda på så det skiter vi i ikväll. som vanligt sitter jag uppe till alltför sent, det blir ju lätt så. när lilla w har somnat så finns det tusen måsten som skall ordnas, som inte hinns med när han är vaken och sedan är det skönt med lite "egentid" och som om inte det var nog så skall man jag förbereda plugget, böcker skall köpas/lånas, lektioner och seminarium pusslas ihop och däremellan skall man jag hinna läsa in mig på den viktigaste litteraturen. tro nu inte att jag pluggat något ikväll för det har jag då rakt inte gjort, däremot har jag spendetrat på tok för mycket pengar på ett par sådana här skönheter.

Utlovad fynddokumentation

Helgen

Tre dygn tills jag får vila brevid H igen och andas samma luft som honom. Tre dygn späckade med planer och måsten. Innan vi drar bör jag hinna med tråkigheter som att städa, tvätta, plugga och ordna det sista med CSN men på programmet finns jävligt roliga saker också - födelsedagsfirande av världens bästa mamma samt rollerderby träning med världens bästa crime city rollers tjejer är verkligen något att se fram emot. Förhoppningsvis hinner jag lägga en beställning hos fastgirlskates innan vi åker också sen är det bara att vänta på den efterlängtade utrustningen.

Under gårdagen och dagens barnloppisar har jag fyndat riktigt bra grejer. För tvåhundra spänn har jag fått en stor lekmatta, lite leksaker en rim och ramsbok, en vinteroverall med tillhörande rånarhuva vantar och tossor. Regnkläder, tre tjocktröjor en tunn långärmad tröja och fyra bodies och en snuse samt en hylla som jag hängt på skötbordet. Jag känner mig sjukt nöjd med mina loppisskillz och att jag faktiskt inte köpt en massa onödiga grejer, bildbevis kommer imorgon.


Mormor och lilla W hängde ihop när jag var och åkte i fredags och kom och mötte upp mig i stan efter träningens slut.

Dagens bilder 29augusti

förmiddagsfunderingar kring lärarrollen

Eller nåja, lunchfunderingar, istället för att komplettera så sitter jag här och filosoferar. Nu drar skolan snart igång igen det är med blandade känslor för min del. Å ena sidan så skall det bli skönt att prata med vuxna människor om någonting annat än viktkurvor, bajskonsistens och sömnlösa nätter men å andra sidan så har jag mer eller mindre precis avslutat vårterminens studier och känner av minsta lilla pluggstress på ett sjukt negativt sätt – något som jag aldrig berörts av på samma sätt tidigare.



Vill jag arbeta som lärare? Orkar jag arbeta på ett ställe som är ytterst normproducerande och som bidrar till att upprätthålla alla dessa stereotypa könsdefinitioner? Med kollegor som i värsta fall inte är medvetna om hur deras sätt att tala och handla bidrar till att sätta gränser för elevers möjligheter. Pallar jag med stressen, att undervisa är väl en sak, men allt det där andra, planera lektioner, ta itu med mobbningsproblematiken, att faktiskt vara den där bra läraren som jag alltid visualiserat under mina egna skolår, som jag tänkt att så, SÅ skall JAG vara i min yrkesroll. Jag vill. Men jag är livrädd för att inte orka.. Nu vaknar lilla W. Dags att sluta såsa..

Dagens bild 27augusti

Safety first. Dags att sänka sängen kanske (bonus för då kan vi lasta mer tvätt i världens största tättkorg) inte för att han sovit där en enda natt men ändå.

Grannen aka Bonghitter

Jag har inget internet och nyttjar helt sonika grannarnas öppna nätverk.


På topplistan hamnar givetvis bonghitter32 och bootycave.

kvällen blev inte alls som jag hade tänkt mig. Första träningen regnade bort, varken fys eller skateträning på grund av regnet. Tog mig till pildammsparken och hem igen med lusen och lilla w i släptåg att säga att vi såg ut som tre dränkta katter är en underdrift.

sömnbrist och snorkunskap

zombiestateofmind i hissen hos z

Hjälp! Vad gör man när en bebis är förkyld? Hur underlättar man bäst för minstingen? Trycker alvedon och suger snor, ja men mer då? Och hur fungerar en sån där snorsug, bara jag tar fram den så blir han arg som ett bi. Näsdroppar? Hur då? Han vet precis vad som gäller och vägrar ligga still ens för en millisekund.

Fem dagar och nätter fulla av tuttande, maratonamningar och mycket gråt snorande och tandkliande kulminerade till en natt med nästintil noll sömn för både mig och lilla w, det är bara att konstatera att tandsprickning och dunderförkylning inte är en bra kombination. Jag är inte kaxig idag - sömbristen har slagit till och det ordentligt som om inte dvalan jag befinner mig i vore nog så har jag sjukt ont i huvudet och känner mig febrig trots att jag tryckt två alvedon och vilat nästan hela dagen. Det känns tråkigt för jag hade peppat för dagen idag så länge, tatuering, flyttstädning och sen första träningen med Crime Ciy Rollers. Nu blir det inget alls av det, jag får nöja ig med att hasa mig ner till träningen och prova ut vilken storlek jag skall ha på skatesen som skall beställas i dagarna. Innan snorigheten slog till totalt och gnälligheten tog överhanden (läs igår) så tillbringade vi dagen hemma hos zandra. Hundgos, bra film, god mat och fint sällskap - en perfekt söndag.

Dagens bild 22augusti

note to self:

använd din kamera mer.

Barnloppisen

Igår var det barnloppis i Folkets park, Malmö och jag, lilla w och mamma hade bestämt oss för att stå och sälja gamla grejor, mest som en kul grej men också för att alla bidrag är välkomna när man är föräldraledig med noll SGI. Eftersom att det är Malmöfestivalvecka nu och högt tryck på Barnloppisen så var man tvungen att ha biljett, dessa släpptes i fredags förra veckan, kön dit var lång så jag borde anat hur det skulle vara igår.

Välbehövlig mysstund.

Folkets park slog upp sina grindar klockan åtta för alla oss som skulle sälja prylar. Halv åtta var vi där och då ringlade sig köerna ut mot vägen vid stora ingången. När grindarna slogs upp så sprang folk in, människor i olika åldrar fullkoligen slängde sig fram och trängde sig som galningar vilket är rätt lustigt då alla står och säljer på gräset, och eller medtagna bord. Vi hade lastat lilla Ws barnvagn full, han fick sitta i ergon på vägen till parken och dessutom hade vi en stor låda som vi drog på en säckakärra - sjukt smidigt. (ha! jag visste allt att min gamla turkärra för ölinköp över sundet skulle komma till nytta igen) Att sälja på barnloppisen var överlag trevligt dock fanns det en del snåla jävlar som alltid, när man tycker att 20 spänn är för mycket för en ny tjocktröja från POP i storlek 62 kanske man bör låta bli att handla. Jag sålde övervägande blå kläder, vi har fått så sjuka mängder klöder av vänner och bekanta sedan vi outade graviditeten och eftersom att folk fick reda på att vi väntade en pojke så har vi (sorgligt nog) fått vöervägande blåa och "tuffa" kläder - något som känns trist då det itne är den typen av kläder som vi vill att lilla W har på sig. Dessa typska pojkkläder var dock de som gick först, den mest frekventa kommentaren av loppisbesökarna vid våra filtar var "så roligt med någon som säljer pojkkläder" och "jag letar efter pojkkläder till min bebis, har ni det?."

Akilla och Jonas kom överraskande nog också förbi.

Allt blått och allt med disney gick åt som smör i solsken, likaså det mesta av alla barnkläder som jag sytt och inte blivit speciellt nöjd med. Många kända ansikten dök upp, mammorna från familjeliv, gamla kompisar och kära vänner. Det enda jag har att klaga på är att jag inte hittade några regnkläder, kängor eller andra vinterkläder till w. Eftermiddagen spenderades ute på landet, jag hjälpte pappa att köra traktor och städa ur vagnar och göra rent i silon efter vetetrösket så att han skulle kunna börja på kornet.

Crust punk <3

time is not enough

Kom på mig själv med att ha glömt att söka CSN för höstterminen lagom till att pengarna på kontot tog slut. Och nu när jag tänker efter så är det nog allt bra längesedan jag betalade några räkningar också, sömnbristen gör sig påmind ännu en gång. Om nätterna när W sover (när han nu väl sover) sorterar jag bilder till albumen, spenderar jag timmar på balkongen och andas fris krispig nattluft och försöker att organisera mig inför höstterminens studier.

peppen!

fler gråa hår

jag smörjer mina tatueringar, räknar ner dagarna tills vi drar, planerar höstens pluggande och bråkar med itunes. hur byter man namn på album och artister utan att synkronisera ipoden? kan man det? jag vill inte ha en sådan röra bland min musik men vågar inte riskera att bli av med den. det rör sig ändå om över 30 gig som det inte finns någon annan backup på. någon som vet?