Snart långhelg!

Förkylningen verkar vara lite bättre, halsontet är helt borta. Sol och semesterpepp! Långhelg coming up, skall bara hänga på stranden hela dagen med barnen först, grilla korv och leta snäckor. Livet är bra fint ändå

Vaknar tjugo över fem av att ett kontant sommarregn smattrar mot fönsterblecket. Jag har drömt om begravningar och sjukdom inatt. Jag tror det är för att jag tänker på dig, eller tror och tror - jag vet att så är fallet. Sista jobbdagen innan Berlin idag och förkylningen verkar ha utvecklats ännu lite till.

Malmö Cup-laget är här!

Ja äntligen har det lottats! Det svenska laget till sommarens Malmö Cup. Malmö Cupen är en del av Roller Derbyfetivalen som Crime City Rollers anordnar i sommar, den 13-15 juli för att vara mer exakt. 

Mad Fish som är den svenska kontaktpersonen lottade i söndagskväll fram de 20 spelare som tillsammans utgör det svenska laget. Jag hade själv också ansökt om att vara med men kom tyvärr inte med detta år, lika glad är jag för det, jag menar, spana in detta laget! Det kommer att bli fantastiskt spännande att titta på deras bouts.  Och med tanke på att jag inte själv skall spela tänker jag sitta med en kall öl  handen (under de bouts jag inte NSO:ar på) och njuta i fulla drag.

Det svenska laget utgörs av:

Mad Fish – Gothenburg Roller Derby
Bobicat – Crime City Rollers
Kamrat Kobra – Crime City Rollers
Hard’Ass-Ice – Stockholm Roller Derby
Swede Hurt – Stockholm Roller Derby
Kix – Stockholm Roller Derby
JJ Fury – Crime City Rollers
Dusty Minefield – Crime City Rollers
Emma Ryssfemma – Stockholm Roller Derby
Arty Farty – Gothenburg Roller Derby
Misse Madskillz – Crime City Rollers
Nørdic Rage – Crime City Rollers
Mrs. Knuckles – Ume Radical Rollers
Cat von Hurt – Gothenburg Roller Derby
One Woman Army – Gothenburg Roller Derby
Tacky Tracktor – Crime City Rollers
Butch Kraschidy – Crime City Rollers
Tess the Mess – Stockholm Roller Derby
Sexual Herr Ass-Meant – Crime City Rollers
The Incredible Fox – Västerås Roller Derby

Tycker att det är fantastiskt att det är så många ickeboutande tjejer med från CCR som skall spela sina första matcher här på hemmaplan i sommar.  Allt som allt har över femtio personer ansökt om att vara med, tänk vad derbysverige växer. Det gläds jag verkligen åt!

Att klippa eller inte klippa?

Jag har sedvanlig hårångest, den är nästan konstant men så här på våren kommer den alltid som ett brev på posten. Jag vill raka mig/klippa av luggen/dreadsen/ ansa, klippa, skära, tunna ut. v a d  s o m   h e l s t bara det blir en förändring. Så känns det. Tur att jag är så trött annars hade trimmern åkt fram för längesedan. ag är äntligen fri från ögoninflammationen! Härligt, nu är jag förkyld istället. Och har ont i halsen, riktigt illa me tanke på att vi boutar Berlin på lördag. Jag gör inte mycket annat än att sover. Och jobbar. Och går ut med Vesslan. Och sover. Och jobbar. Och går ut med Vesslan känns det som. H ligger däckad i influensa och har legat så sedan i lördags. Jag håller tummarna för att han blir bra innan avresa (så att han kan följa med!) och för att jag inte blir sämre. Jag MÅSTE spela.



Nu är det telefonmöte med skridskoförbundet och Swede Hurt som gäller innan jag stupar i säng. Imorgon skall jag berätta om hur mitt första medarbetarsamtal var, om roller derbyfestivalen och om peppen inför Berlinresan. Om jag nu orkar.

Fler bilder från Crime City Love

Försöker pigga upp mig själv med dessa bilder från gårdagens inspelning, deppigheten är rätt hög just nu om sanningen skall fram. Ögoninflammationen har kommit åter i full styrka. Att vara penicilin allergiker är ingen hit alls.. Och dessutom är jag snorig och har ont i halsen. H ligger däckad med över 39 graders feber och bredvid mig ligger lilla W och rosslar, hans astma mår verkligen inte bra av allt damm som kommer från byggarbetet som utförs i huset. Skall det aldrig bli bra? Håll tummarna för att vi blir friska till Berlin i alla fall.

Om jag haft en fantastisk dag på landet?

Hell yes!

Dagen idag har verkligen varit välbehövlig, jag och lilla W har spenderat hela eftermiddagen hos mina föräldrar. Bland blommande körsbärsträd, magnolior och spirande gräsmattor har vi hängt hela eftermiddagen. Vi har matat lamm och klippt gräs. Plockat blommor och gått långa hundpromenader.

Nattens bout.

Höll förresten helt på att glömma bort nattens bout. Juke och Dusas Minnesota Rollergirls AllStars spelar Naptown Roller girls nu inatt och imorgon spelar de mot Cincinatti. Intentionerna är att jag skall hålla mig vaken men vi får väl se hur det blir med det. Laptop i sängen: check, Minnesota tishan: check, en bok att läsa i väntan på att det börjar: check.

Crime City Love

På vilket sätt vore det mer passande att fira roller derbyns dag än att spela in det allra sista till dokumentären Crime City Love? Nä just det. Inte många. Det skulle väl vara att bouta eller så men det får vänta till nästa helg.

Idag har vi alltså filmat de sista bitarna till Klaras dokumentär Crime City Love. Jag, Fenix, Bobicat och Bitterfit har rullat runt i blackboxen i lite mer än fem timmar och jag är helt övertygad om att bilderna blev fantastiska.

Avslutade kvällen med familjehäng och jag och H tittade nyss färdigt på The girl with the dragon tattoo som tyvärr i te var något annat än en ren och skär besvikelse. Nu är det hundpromenad som gäller och sen sängen. Imorgon är det en derbyfi söndag - kan inte komma ihpg när jag hade det senast. Vi skall vi ut till landet och innan dess skall jag lägga sommarens träningsachema.

Fredagsstatus: utslagen

Känner mig äntligen lite bättre! Ögat, eller skall jag säga ögonen är inte lika svullna. Antibiotikan mot ögoninflammationen verkar äntligen börja kicka in och ingen är gladare än jag. Jobb, träning och fredagsmys på det och nu ligger jag i soffan och är helt slut. Kan knappast fatta att vi är i Berlin om en vecka .

Fortsatt elände

Jag saknar mina ögon.

förbannade ögoninflamation

Vaknar innan väckarklockan ringer och inser att jag inte kan öppna högra ögat, att den där jävla ögoninflammationen har vandrat under natten och satt sig i det friska ögat. Jag orkar inte med det här. Jag orkar inte med att inte få vård på vårdcentralen, jag orkar inte med att inte kunna jobba, att gå runt som en satans smitohärd hela tiden. Äh. dagen idag som skulle bli så bra känns bara tung och helt fel. Jag är på riktigt dåligt humör.

För hur många dagr sen som helst så taggade Mirijam mig i en utmaning/kedjebrev/vad det nu kallas. Jag har inte haft tid att svara på frågorna innan men nu har jag det, yey!

1) Vilket är ditt bästa loppisfynd?

Mitt bästa loppisfynd? Åh det här är en supersvår fråga, jag har många loppisfynd som är mig väldigt, väldigt kära. Jag älskar att drälla omkring på loppisar och hitta fina saker som gör vårt hem mysigare och mer personligt. Några av mina favoriter är alla ljusstakarna och de små bordsunderläggen och det stora brickfatet i koppar som kaffekokaren står på men allra bäst gillar jag nog vårt senaste fynd från sopstationen: ett underbart klädskåp i lite ljusare träslag med dubbla dörrar, liljor och mässingsbeslag som står på krokiga ben i hallen. 

2) Vad är kärlek?

Den mest fantastiska känslan, sinnesstämningen, tillståndet av dem alla. Det finns olika typer av kärlek i min bok, att vila i Hs armar och känna komplett trygghet, att få följa lilla Ws utveckling, långa hundpromenader med Vesslan, att hålla jammern  bakom sig på tracket är några av dem alla.

3) Kan man leva ett lyckligt liv utan att bli förälder?

Det tror jag absolut att en kan! Varför skulle en inte kunna det? Däremot så tror jag att det är svårt för redan blivna föräldrar att föreställa sig att det går att leva ett lyckligt, meningsfullt liv utan att vara förälder. Den tanken suddas liksom bort i samma stund en möter sitt barns blick för första gången, eller, så var det för mig i alla fall.

4) Om du bara fick välja en maträtt att äta resten av livet, vilken skulle det vara?

Lätt! Hemmalagad sojabolognese med rödvin, krispig sallad på bladspenat, coctailtomater, avocado och gul paprika till det. Också lite sojajogurt på toppen ihop med vegansk "parmesan". Ohm nohm nohm. Eller vegansk sushi. 

5) Vilket är världens bästa djur?

Vesslan!

6) Vad är meningen med livet?

Meningen med livet är att ha roligt! Så måste det ju vara? Livet är hårt mot de hårda och innehåller alltför många tråkiga transportsträckor och måsten för att man inte skall sträva efter att ha roligt. Så jo, att ha roligt och en sak till. Att hitta något som man är riktigt, riktigt bra på. Sen är det kanske att bli förälder för vissa också.

7) Hur ofta har du dåligt samvete?

Dagligen. Konstant. Nästan varje minut. Över att jag inte prioriterar lilla W, för att H får ta så mycket skit av mig, för att jag är borta från familjen så mycket, över att jag inte tränar tillräckligt, över att jag inte är en tillräckligt bra kollega och lärare. För att jag inte hinner träffa mina vänner, för att jag har dåligt samvete. Jag har dåligt samvete över att jag inte kan säga nej och när jag säger nej har jag dåligt samvete för att jag just sagt nej..  Min dåliga samveteslista skulle förmodligen bli en av de längsta listorna i världshistorien.

8) Favoritölen, vilken är det?

Carlsberg Hof. Mellanöl är perfekt. Då håller jag länge, blir inte drängfull eller alltför odräglig tidigt under kvällen. Dessutom är det fina minnen. Egentligen är det inte den godaste ölen, men den har liksom bara kommit in och fått en plats, kan jag säga att den har ett visst affektionsvärde för mig?

9) Vilket är världens bästa resmål?

Det vet jag faktiskt inte. Det finns extremt många platser jag skulle vilja resa till. Jag har knappt rest alls i mina dar, bara en del i Europa. Också Toronto då. Jag skulle vilja resa till kristallklart turkost vatten med vit sandstrand och böljande palmblad tillsammans med min familj inom en mycket snar framtid. Det skulle jag verkligen vilja. Annars får jag nog ändå säga Berlin. Berlin  har allt.

10) Berätta om ditt finaste barndomsminne

Jag har många fina barndomsminnen, en del överjävliga också men de är relativt isolerade till skolans värld så efter många långa terapi-timmar har jag lärt mig att se allt det andra. Allt det där fantastiska. Alla mina bästa barndomsminnen utom två inbegriper djur. Och min lillebror. Som till exempel när jag fick min första egna katt Trollungen eller när vi hämtade hem vår airedaleterrier.  Jag skall berätta om ett av de djurfria minnena.

Jag är uppvuxen på en gård och om somrarna var vi lediga i vad som kändes som en evighet. När pappa tröskade den första rapsen fick vi alltid hoppa i vagnarna och den känslan är helt fantastisk. För dig som inte vet hur raps ser ut när det är tröskat (och innan man pressar det till rapsolja) så är det små, hårda svarta oljefyllda kulor som lämnar kroppen svart och oljig. Vi dök i rapshögarna och borrade ner våra sommarbruna ben, stod på huvudet, gjorde kullerbyttor och byggde berg där i vagnarna som stod parkerade på gårdsplanen till långt in på sommarkvällarna då solen för länge sedan gått ner och det börjat bli kyligt. Det enda som vi var lite oroliga över jag och min bror var alla tvestjärtar men inte ens det kunde hålla oss tillbaka från rapsvagnarna. Kväll efter kväll efter kväll hoppade vi tills mamma kom ut och hämtade oss.

11) Hur gör djur?

Djur gör rätt. Alla djur utom delfiner då. Delfiner är djävulens påfund. Det finns inte en enda annan djurart eller någon sak som får mig att må fysiskt illa vid blotta åsynen av ett.

Reglerna:

- Each tagged person must answer the 11 questions given to them by their "tagger” and post it on their blog.

- Then, choose 11 new people to tag and link them in your post.

- Create 11 new questions for the people you tag to answer.

- Go to their page and tell them they’ve been tagged!

- Do not tag back to the person who has already tagged you.

Jag taggar följande personer (utan någon rangordning):

Mandragora

Sandy

Cinderalley

Skriet/Lisa

Anna/Lady Angore

Andrea

Morrica

Mallan

Lillebror Daniel

Swede Hurt

Också var det frågorna då.

Sol eller vintersemester?

Bästa staden?

Favoritmat?

Vad är lycka?

Vilken är den bästa årstiden?

Vad är viktigast i livet?

Vilken är den bästa högtiden?

Skräckigaste skräckfilmen?

Vad önskar du dig mest i hela världen?

Om du bara fick lyssna på en låt resten av ditt liv, vilken låt skulle det vara?

Vilken är de godaste drickan du vet?

Kan knappt förstå att jag snart skall spela här! 

 Nu smäller det snart igen, denna gången i Berlin när Crime City Rollers A-lag möter Berlin Bombshells på Arena Berlin den 12:e maj. Om sanningen skall fram är jag redan tokigt nervös. Det är lite av en dröm att få spela Berlin Bomshells på Arenan i Berlin för många av våra spelare, detsamma gäller för mig.



Det var Master Blaster och Dr. No-No som mig  att förstå vad "riktig" derby kan vara när de besökte crime city under september 2010 och höll i ett fantastiskt bootcamp.  Detta var det första bootcampet för många i ligan och jag tror att många delar min känsla kring det: jag var lyrisk. När jag sedan skulle åka till Berlin i början av 2011 för att närvara vid min första riktiga scrimmage (inför det att vi boutade STRD i mars 2011) så var jag så nervös att jag höll på att skita ner mig, vara på samma track som alla dessa fantastiska spelare? Spela mot dem? Jag? Nä. Ungefär så kändes det. Men jag gjorde det, att säga att det gick bra är att ljuga sig blå. Det gick inte alls, CCR spelade katastrofalt dåligt och det blev uppenbart att vi hade noll koll på allt från penaltyboxen, hur vi bygger väggar och vad som faktiskt gäller för att man skall klara av att köra ett bout. När Berlin sedan kom till Malmö i September för att bouta oss på hemmaplan var jag också nervös (kan du ana ett rådande tema? Jag är ALLTID nervös) men då gick det bra mycket bättre. Nu har det då alltså blivit dags för returmötet, att bouta Berlin Bombshells på deras ascoola hemmaarena i en av Europas mest fantastiska städer.



Många av spelarna i CCR såg sitt första bout på denna arenan och har drömt om att en dag få spela här själva. Ni förstår kanske peppen.  Själv är jag  så tokigt upprymd man kan bli!

Våren är här!

Våren har kommit till Malmö. Kastanjen utanför vårt fönster är grön och det går verkligen att se hur bladen slår ut och djupnar i färg för varje dag som går. Jag firar Valborg och våren med att göra det lite färggladare här på bloggen. Det är ju meningen att en skall bli glad av att komma in här och läsa. I eftermiddag går vi till pildammsparken och grillar tillsammans med fina vänner och härliga ungar. Och resten av Malmös befolkning men nu skall jag plantera lite fröer.

Trevlig överraskning.. NOT!

Åh härliga måndag! Vaknade och konstaterade att jag fått lilla Ws ögoninflammation. Gick till jobbet trots allt. Jag är ju inte sjuk som i sjuk men blev hemskickad när ögat började svullna på ännu mer. Klokt tror jag - det smittar tydligen hur lätt som helst - men det suger verkligen. Ringde vår fantastiska vårdcentral och bad om råd samt ville boka tid för medicinering, fick ett blankt nej då det är egenvård i minst fem dagar innan man får komma till. Frågade, med lugnet i behåll, hur det funkar att ha egenvård på en sådan här infektion när jag inte får lov att arbeta på grund av smittorisken och det krävs sjukvårdsintyg för så lång frånvaro. Sköterskan upplyste mig snutigt om att det inte var hennes problem alls och jag tappade fattningen litegrann.  Ibland älskar jag Sverige och vår sjukvård.. H jobbar hemifrån idag och kan inte titta på mig utan att börja skratta. Han har döpt om mig till Rocky och nynnar på ledmotivet till filmerna så fort han får chansen. Jag älskar verkligen den där mannen.

Hittade den här hos Smaljeansen och kände att den passar för den här veckan. Det här skall jag hålla i bakhuvudet vareviga dag. 

Juke Boxx och Medusa, två av världens bästa roller derbyspelare har lämnat Crime City efter en veckas intensivt tränande. De båda har gett oss så mycket, pepp, nya infallsvinklar, stöd, utmaningar och inte minst nya övningar. Personligen har jag kommit till många nya insikter, det har inte varit lätt för mig att gå från att bli coachad till att coacha samtidigt som jag själv tränar och under den här processen har jag nog tappat bort mig själv lite grann, eller ja, ganska mycket om sanningen skall fram men nu skall det bli ändring på det hela. Det är ingen som skall hålla tillbaka mig, allra minst jag själv.

Avslut på en fantastisk vecka

Att äta tacos och titta på London Rollergirls A-lag London Brawling mot European All-stars invitational team tillsammans med fantastiska lagkamrater och några av världens bästa roller derbyspelare var det perfekta avslutet på en intensiv träningsvecka. Nu skall jag ta en liten derbypaus på två dagar och endast ägna mig åt administrativt arbete. Min kropp behöver vila.

Rumble

Rumble - slutet på mitt nästintill sociala liv? Så, jag vet att jag är sen, men kom igen vilket fantastiskt spel! Jag vill spela hela tiden. Jag spelar på svenska och engelska. Så fort jag övertalat H så skall vi spela på tyska också. Åh, det är så roligt att Wordfeud känns trist och dammigt. Passar extra bra en dag som denna när jag är hemma med lilla W. Stackarn har åkt på världens ögoninflammation och vill bara mysa/sova/klia sig i ögonen/mysa/sova/klia sig i ögonen. Och titta på blixten, något jag ute alls är lika peppad på. Att titta på Blixten då menar jag, allt annat gör jag gladeligen. Förstår inte riktigt hur den där filmen kunde få sådant fäste. 

This is just in!

Fick ett mms från Majsan som genast resulterade i vääldigt blandade känslor. Artikeln är bra! Majsens namn utbytt och bilden helt överjävlig.. Men Spana in senaste numret sv Topphälsa ändå vet jag!

Jamen Nottingham då?!

Jamen hur gick det egentligen i Nottingham då kanske du undrat? Åhh. Var skall jag börja? Skall jag börja? Om ja, med vad?

Skall jag börja med resan och berätta om hur mycket jag tycker om att resa med mina lagkamrater, berätta om hur roliga de är eller skall jag börja med att berätta om stoppet i Cambridge där vi åt den godaste maten jag fått i mig på år och dar och om alla fantastiska tingeltangelaffärer, historiska kyrkor och universitetsbhggnader eller skall jag börja med att berätta om Robin Hood som jag aldrig fick se och om Nottingham? Om efterfesten, att jag blev tilldelad utmärkelsen bästa blockern, om alla dansgolven, om att jag skadade mig eller skall jag bara berätta om boutet, Vilken rysare det var? Att vi vann med en poäng, e n poäng (!)? Eller skall jag börja berätta om Juke och Dusa, två av världens bästa derbyspelare och att de kom till Nottingham för att se oss spela? Om alla nya saker de lärt mig? Nä nu blir jag trött bara jag tänker på det nu skall jag se till att läsa ut sista delen i hunger games serien och fundera mer om bloggens icke varande eller varande.

Tjabba bloggen

Tjabba tjena hallå Bloggen. Det var inte igår. Vet du? Jag tror att jag kanske skall lägga ber dig. Du är inte alls vad jag skulle vilja att du vore. Det är inte dig det är fel på, det är mig. Det är jag som vuxit. Som inte har tid. Som prioriterar annat och som kommer med bortförklaringar.

Eller så kanske jag tar mig i kragen (den som alltid tycks falla av och hänga på trekvart) faktiskt gör bloggen till allt det som jag vill att den skall vara. Den son lever får se.

Dag ett i England

Också var det helg igen och helg betyder derby. Idag spelar Crime Citys A-lag mot Nottinghams lag Hellfire Harlots. Det skall bli riktigt roligt.

Vi flög till Stanstead från Sturup igår och bilade upp till Nortingham. På vägen stannade vi i Cambridge och tittade på universitetet och spännande kyrkor. Vi stannade också på en fantastisk restaurang som hette Café Rainbow. Stället serverar vegetarisk/vegansk/glutenfri mat från världens olika hörn. Jag beställde en vegansk shepherds pie och en vegansk cheesecake med smak av choklad, körsbär och kokos till dessert. Till det drack jag ginger beer och en smarrig lager.

Nu skall jag klä på ni och ladda inför boutet.

Kolla kolla!

Dagens Metro. Så jävla underbart.

dagens habegär

Hittade till det här fantastiska stället som säljer oliv och citronträd via Att vara någons fru och känner genast att jag måste fylla lägenheten och ablkongen med extrema mängder citron, oliv och Kumquatträd. Synd bara att balkongen är så liten att det knappt går att vända sig när en står där ute och att den är överbelamrad med fjolårets döda tomatplantor, e gammal julgran och allsköns bråte samt att vi inte har en enda kvadratmeter till övers inomhus. Åh vad jag vill flytta.

att vaccinera 95 barn

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag är övertygad om att de hittar rätt person till tjänsten. Under tiden så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är fantastiskt.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial påunicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

En favoritbild

H och lilla W som nyss fyllt fem månader chillar backstage på Nova rock i österrike. (Hur i all sin dar skulle vi klarat oss utan sjalens alla användningsområden...?)

Spräng skiten

Fitnessfighten är på paus.

För att uttrycka det milt: fitnessfighten är på paus.

W och den första påskharen

Men absolut inte den sista. Tyskarna är galna i sina chokladägg, kaniner och jag vet inte vad. Lilla w har ätit choklad för första gången som ni ser. om han fick insulinpåslag? Bär påven hatt?! Så till den milda grad, har aldrig sett något liknande. Tur att hotellkorridorerna är långa så att han kan springa av sig. Vi ransonerar intaget kraftigt, hittills har han ätt ett öra per kanin och när det kom en ny kanin idag så sa han nej tack och lämnade tillbaka kaninen.

Vad vi gjort idag?

Ridit på pingviner i snöblandat regn , pussat pingviner i snöblandat regn, åkt karusell på påskmarknaden i snöblandat regn och köpt tulpaner i snöblandat regn. Ni vet den där om att det inte finns några dåliga väder, bara dåliga kläder? Skulle inte tro det va. Jag ärgenomvåt, genomfrusen och på risigt humör. Nu skall vi till Oma och Opa för lunch och i eftermiddag träffar vi ur-Oma. Efter denna helgen behöver jag semester.

Så jävla olyckliga och missunnsamma.

Något jag aldrig kommer att vänja mig vid är hur de allra flesta som bor i den här staden ser ut. Färglösa människor utan hopp, böjda huvuden, krokiga ryggar och neddragna mungipor. Jag har aldrig mött så många rädda, missunnsamma och olyckliga människor som innan jag kom hit. Det är helt otroligt, för mig som kommer från en helt annan kultur. H förstår det bättre men ändå inte - han är inte sådan. Han har tagit sitt liv i sina händer, gjort något - precis som våra vänner här. Den grå massan är så stor så stor. Fylld av informella regler och strukturer, präglade av en tid som varit och fasthållna av sina egna rädslor. Beklämmande? Ja. Det är sällan jag har så mycket ångest som när vi är här.

Den där fitnessfighten

Går allt annat än bra om sanningen skall fram. Dag 1-4 gick superbra. Jag tränade och följde maten i den mån det går som vegan men efter det att vi reste hemifrån har det bara gått utför. Stillasittande i bil över 60 mil med matsäck och övernattningsstopp i Berlin. Ett Berlin som bjöd på öl och god mat i goda vänners lag. Vi får se vad resten av ledigheten har att komma med. Schemat är hektiskt, vi har ca 30 familjemedlemmar och vänner som vi borde träffa, mer än tio av dem står på måste listan, allt på två och en halv dagar så nu sitter jag här i baksätet och gör upp en strukturerat schema över hela kalaset. Förutom att vara sociala måste vi byta sommardäcken på bilen och hämta några påsar kläder till W och dessutom är det fotboll på söndag. Så ja, träningen får nog faktiskt ge vika under ledigheten, vad som är säkert är i alla fall är att den finns där. Jag vill komma i form, jag vill att kläderna skall passa bättre, att jag skall orka mer på tracken och att jag skall må bättre bör jag tittar mig själv i spegeln.

Mirijam som också är igång med fitnessfighten just nu kände behovet svart skriva ett försvarsinlägg i sin blogg och jag sr fött många kommentarer, en del här och en del i verkligheten om min
medverkan, om det här med att räkna kalorier. Jag har valt att hoppa på detta för att komma igång, det är svårt att hitta motivationen med en tvååring som pockar på uppmärksamhet, med heltidsjobb och föreningsarbete, svårt för mig att ta mig tiden för mig själv - något som förhoppningsvis blir lättare med denna utmaning. Jag följer inte kaloriantalet slaviskt, dels för att jag inte kan på grund av att jag är vegan (och det är riktigt dåligt anpassat för veganer/vegetarianer/folk som ej käkar mejeriprodukter) och dels för att jag känner att det inte riktigt räcker till de fast jag tränar ett entimmespass på morgonen och ett tretimmars hårt derbypass på kvällen och jobbar däremellan. Det kommer att innebära stt jag inte får samma resultst på denna månad och att resan tar lite löngre tid men så får det vara.

Bilden är lånad från Texas Rollergirls sida och är en del av deras fantastiska fotoserie "this is roller derby" och får mig och hela min kropp att fullkomligen värka av längtan efter nästa scrimmage. Jag älskar allt med sporten, fullkontakten, komplexiteten, det hårda tempot, showen, allting runtomkring. Åhh..

På böljan den blå

"nu åka hem till Lusen" säger lilla w efter att vi berättat att vi snart är framme i Tyskland . Att åka båt ett äventyr, en semester i sig. Nej. Nu kör vi till Berlin säger vi och ger w en kram. "semester fortsätta" konstaterar han nöjt och plockar upp Blixten för fortsatt lek.

Förväntansfulla i Trelleborg

Det där med att inte blogga på ett tag blev det inget alls med. Det är svårt att hålla sig undan när det finns gratis internet på färjan. 2012 års teknologi i lööve it!

PS: Comin' up!

Ps. Missa inte detta..

Hej på ett tag (tror jag) bloggen, internetåtkomsten och tiden brukar inte vara den bästa för bloggande i Tyskland. Vi ses snart igen.

snart klara..

..med alla måsten som skall fixas innan det bär av. apoteket - check, handla mat - check, packa - halvcheck, besöka länsförsäkringar - check och sådär fortsätter det. Eller ja, inte för att jag gjort allt det där, jag har mest legat och snusat i den tvååriga nacken och tittat på barnkanalen. Lilla W mår mycket bättre, nu är det H som fått feber och ligger däckad stället. Skoj med tanke på att det är han som skall köra alla milen.  Nu skall  Vesslan lämnas, pengar växlas, blommorna vattnas och det sista packas innan jag slänger mig i ett varmt bad och försöker komma fram till vad det är jag glömt.

Busy Bee, tusen saker på att göra listan

Har tusen saker att göra på min att göra lista innan jag stupar i säng ikväll. Städa, tvätta, packa, hämta ut medicin till lilla Vesslan, handla mat, planera träningen, skriva schema och planera kommande vecka. Febern och förkylningen verkar ha vänt och ingen är gladare än jag över det. Vi åker till Tyskland tidigt imorgon bitti och det sista jag vill är att sitta på en färja i fem timmar och i en bil i sju med ett ledset, krassligt barn.

vård av barn och den där fitnessfighten

Så var man hemma en helt vanlig onsdag, lilla W är hängig och har feber. Det går verkligen i ett nu, influensorna och förkylningarna avlöser varandra, antar att det inte blir bättre på grund av mitt jobb heller men vi gör detbästa av situationen. Jag servar med smoothie och sjunger favortisångerna medan bilar filmerna rullar i bakgrunen. Jag hoppas verkligen att han mår bättre imorgon. Jaja. Inget ont som inte har något gott med sig. Jag har redan hunnit med dagens första träningspass på lite drygt 40 minuter innan klockan ens slagit åtta. Jag kommer knappt ihåg när det skedde sist. Förhoppningsvis hinner jag med ett gäng situps och amrhävningar också under dagen samt ett roller derbypass på tre timmar ikväll. Det där sistnämnda får vi se hur det blir med beroende på lilla Ws mående.

Signade i ett svagt ögonblick upp mig på fitnessfighten för någon vecka sen och skam den som ger sig. Fel mat, alla skador, sjukdomar och det faktum att jag gått in och coachat så mycket i CCR har gjort att jag är i sämre form nu  än på mycket, mycket länge så jag behöver det verkligen. Hittills går det väl sådär om sanningen skall fram. Jag tycker att det är svårt med maten, matprogrammet är inte anpassat för veganer och dessuom är jag inget big fan av att räkna kalorier, alls. Träningen är rolig men känns lite "lätt" så jag får ångest och undrar om jag gör helt fel. Det skall bli roligt att se resultatet efter 20 dagar, om det gjort någon skillnad eller inte.Sandys hårda slit gav ett fantastiskt resultat för någon vecka sedan och det gör mig peppad.

Igår var det årsmöte med Crime City Rollers. Jag är inte längre en del av styrelsen och det känns väldigt, väldigt skönt. Styrelseposten har genererat en hel del dåligt samvete på sista tiden då jag känt att jag inte hunnit med. Jag har prioriterat annat föreningsarbete och i och med mitt nya jobb så har tiden inte alls räckt till till allt. Hu. Ser fram emot att kunna ge hundra procent till mina andra åtaganden och arbetsområden inom föreningen nu. Det känns roligt, peppande och väldigt spännande Önskar den nya styrelsen ett stort lycka till och jag är fast övertygad om att de kommer att göra ett strålande jobb, något som 2011-2012 års styrelse inte direkt klarade av. Idag är det scrimmage och det fullkomligen spritter i mina ben och det är en ovan känsla. Jag har inte mått bra på sista tiden. Av många olika anledningar. Stress, negativitet, sjukdomar, en jobbig arbetssituation och asmycket föreningsarbete och det har gjort att jag inte orkat peppa på träningen men idag känns det bra. 

Dagens åtaganden

Det är vår nu. Eller ja, det har varit varmt i Crime City under veckan som gått. Jag har lagt termobrallorna på hyllan på jobb och haft converse istället för vinterkängor. Varit utan mössa och vantar. Barnen har svettats genom tjocka vinteroveraller och vi har börjat med att vårstäda gården så smått.  Nu har det dock blivit kallare igen. Vårväder som njuts bäst inifrån, då kan jag fantisera om att det är vår på riktigt. Lilla W, Vesslan och H hämtade upp mig efter mina måsten också styrde vi kosan mot huset vid havet. Det lär dröja ännu ett tag innan vi har båtpremiär med tanke på hur ombytligt aprilvädret i Skåne brukar te sig. Saker att göra istället för att åka ut med båten: hälla sand i den. För att peppa på kommande seglatser och härliga dagar i vattenbrynet beslöt vi oss för att bygga en liten båt som vi kunde sjösätta redan idag. 

den där omslagsbilden

Jag var så begeistrad att jag helt glömde bort att bifoga bilden. Inte okej.

Dagens finaste.

Roller derbyns utvecklingshelg är igång

Saknar redan familjen. Helgen kommer att bli fantastisk men ändå.

På framsidan av five on five!

Gissa vem som är på framsidan av den officiella wftda roller derby tidningen five on five. Japp, helt rätt, yours truly tillsammans med Hussinsane och Barbara Barfight. Att det bara är mitt nummer, min hjälm och lite tatueringar det gör inte så mycket för stort är bara förnamnet. Bilden är tagen under 2011 års world cup i Toronto när vi spelade tillsammans för Team Sweden. Så jävla Coolt! Kan knappt vänta på att mitt eget exemplar dimper ner i brevlådan.

Roller Derby utvecklingshelg

Sådärja, skulle egentligen vara tjänstledig idag på grund av Stockholmsresa så att jag kunde sova ut och hänga med Lilla W lite innan avresa men så blev det inte riktigt. Situationen på jobb är allt annat än rolig, folk har fått sluta och vi som jobbar kvar turas om att vabba eller vara sjuka själv så nu är det jag som jobbar i alla fall. Som tur är hinner jag ochg pyret hänga ändå. I morse klev vi upp halv fem. H a l  v  f e m. När jag skall lämna på förskolan för att komma i tid till jobb? kvart i nio. Härligt!  Så nu har vi hunnit äta smoothie, bada, titta på Bilar ett, gå ut med hunden, äta riktig frukost och packa min väska. Det positiva är i alla fall att vi har hunnit hänga trots jobb.



Jaja, i eftermiddag bär det alltså av till Stockholm. Jag är en av Crime City Rollers representanter under roller derbyns föreningsutvecklingshelg som idrottonline och svenska skridskoförbundet ligger bakom. Det skall bli jättespännande och jag tror att det här är precis vad svensk roller derby behöver för att komma vidare i utvecklingen. 





Följande föreningar finns samlade:
The RS Derby Club
Gothenburg Roller Derby Club
Stockholm Roller Derby Club
Crime City Rollers - Malmö Roller Derby Club
Ume Radical Rollers Club
Helltown Hellcats Helsingborg Roller Derby Club
Luleå Roller Derby Club
Västerås Roller Derby Club
Tinderstix City Slammers RDC
Uppsala Roller Derby Club
Visby Valkyries RDC finns med via länk. 

just do it.

det här med heltidsjobb..

Det  här med heltidsjobb, det är fan ingen hit alltså. Eller, ja, missförstå mig rätt, jag jobbar på världens bästa arbetsplats med sköna kollegor och fina ungar. Bra lokaler, bra verksamhet och fina föräldrar och allt annat vad man nu kan önska sig men ja, det finns ett MEN: det är heltid, jag missar typ allt som har med lilla W att göra (nä, det är inte så, men det känns så) som idag till exempel, jag börjar klockan åtta och är hemma halv åtta på grund av APT. Imorgon börjar jag kvart över sex vilket innebär att jag inte kommer att kunna hänga något alls med kiddot förrän imorgon kväll. Jag hinner inte träna, inte sova ordentligt och inte bli färdig med någonting.  Jag måste komma ur den här svackan nu, på riktigt. Hur gör man? Jag behöver all er pepp och tips, det verkar inte bättre än att jag fått stora vinterdeppen nu när det äntligen börjar bli vår..

Så var ardagscirkusen igång igen

Så var vardagscirkusen igång igen efter helgens fantastiska bout, bout som jag berättar mer om vid ett senare tillfälle. Nu är det vårdcentralsbesöök och vabbande som gäller. Lilla W har blivit sjuk igen. Som vanligt har det satt sig på luftrören och öronen samt feber. Livet är allt annat än roligt just nu. Jag har dåligt samvete mot jobb för att jag är hemma och tar han om lilla W, jag har dåligt samvete mot lilla W för att jag har dåligt samvete mot jobb.



Jag vill vara pepp men det går inte. ARGH.

Kan vi vrida tillbaka klockan lite?

Kan vi det? Vrida tillbaka klockan lite alltså? Jag hinner inte med. Komma in i nya vardagsrutiner, träna, coacha, jobba heltid. Det går liksom inte alls ihop. Mina dygn har ungefär åtta timmar för lite. Just precis, det innebär att sömnen blir bortptioriterad. Annat som får ge vika? Handla, tvätta, städa. Har inför morgondagens bout grävt mig igenom fem proppfulla ikeapåsar med smutstvätt för att hitta min bouttröja samt den sport-bh och de tights som luktar minst illa.

Har även hunnit med att fylla år och bli firad på arbetsplatsen såväl som hemma. Har skrivit lineups, förberett mig själv för boutet och fått igenom strategier med mina kära lagkamrater. Bara krisat litegrann. Har uppenbarligen inte heller hunnit blogga.