Gogo, jag och Evil njuter av att inte spela - bara titta.
Oslo - helsinki b, ccr b - oslo och ccr b- helsinki b har idag spelat i baltiska hallen och jag har inte spelat alls. Förutom att jag inte kan med en trasig fot så beror det på att det varit b-lagsbout. I alla fall, det kändes märkligt men väldigt skönt att inte skulla spela. Att kunna njuta av livebouts utan måsten. Att kunna hänga med familjen, njuta av stämningen och hinna göra någonting annat än derby, det är rätt skönt det med.
Så har vi äntligen gjort det. Flyttat. Det hade aldrig gått utan all hjälp från lagkamrater, derbybrudar, fantastiska vänner och familjen. Jag är fortfarande helt slut och då bar jag ändå ingenting på grund av fotjäveln. Kartongstatus just nu? Wellpapp överallt, måste ta ett ryck när jag kommer hem ikväll.
Klickar mig runt på instagram och drunknar i färgglada bilder av fenomenala kakor, vackra tatueringar och fantastiska fotografier av natursköna omgivningar. Blir på bättre och bättre humör i takt med att telefonens batteriststus dalar. Den här instagram- peppen funkar bra trots allt!
Fotststusen är fortsatt dålig och med dålig menar jag att jag får hoppa fram på kryckor bäst jag kan. Ingen derby för mig i helgen alltså, i alla fall inte onskates, ett och annat bout har jag hunnit titta på. Ingen derby betyder tid till annat: se kompisen köra dragracing för första gången, packa hur många kartonger som helst, baka scones och ha filmkväll med grannarna.
Imorgon skall jag till sjukgymnasten, jag är nervös och lite rädd för vad domen skall bli. Att vara borta från derbyn är tungt även om det bara gått en vecka får det mig helt ut gängorna.
Puuuh. Det var några svettiga minuter där mellan röntgen och väntan på läkaren. Jävla sätt att låta en vänta i ett gipsrum fyllt av hjälpmedel på det där sättet, klart en blir nervös då. Som tur är hade jag bästa Presidenten med mig som sällskap, pepp och skratthjälp, utan henne hade det varit betydligt jobbigare. En stukning sa doktorn och skickade hem mig. Skall till sjukgymnast måndag och innan dess får jag hoppa fram bäst jag kan, just nu går det knappt att stödja på benet. Peppen är fortfarande låg men inte så låg som igår då trodde jag att set var värre och smärtan är okej, konstant, molande men ändå ok. Några veckor offskates och sen skall det nog bli bra.
Det här har varit en episk helg som haft allt. Allt i tell you! Kvalitetstid med familjen, derby, kalasande, karaoke, skogsutflykt och mycket mer har hunnits med sedan i fredags eftermiddag.
Lördagens bout mellan lammkötten och pantertanterna var fantastiskt roligt, lammkötten körde all in när det kom till boutfits och lagfärgerna rosa, turkos och svart, pantertanterna var inte mycket sämre de heller och bäst av allas outfits det var Ankefars. Boutet var jämt, riktigt jämt. Pantertanterna tog ledningen de första jammen men sen kom vi igen för att sedan tappa ledningen i början av andra halvlek. Mycket på grund av boxtid och ofokuserad bänk. Boutet slutade 117-106 till de äldre om jag inte har fel för mig. En välförtjänt vinst! För egen del är jag inte så nöjd, jag spenderade alltför mycket tid i boxen det får bli bättring på det. Som vanligt blir jag rörd varje gång vi anordnar något, vilken kraft, vilket driv det finns i vår förening! Stort tack till alla som kämpar så för att alla galna ideer och projekt skall kunna genomföras. förutom bout så bjöd lördagen på getingstick (fy fan vad ont det gör!) treårskalas och Hellsinki - Leedsbout. Boutefterfesten hölls på en småsunkig möllankrog och var en av de roligaste på mycket mycket länge, CCRs fantastiska festgrupp hade ordnat med karaoketävling som verkligen blev en hit.
Vi i lammköttslaget hade grymt publikstöd med banderoller och hejaramsor.
Söndagen har varit minst lika bra den, skogsutflykt med svamp och bärplockning, sagoläsning och barnagos i kvadrat, kvalitetstid med familjen och besök i föräldrahemmet. Nu ligger jag nerbäddad i sängen och borde verkligen sova, väckarklockan ringer 05.30 imorgon och jag har hur många måsten som helst att hinna med innan jag beger mig mot jobb kvart över sex.
Dåligt, skavande, oroligt, deprimerande. Sådär känns det ikväll. Kanske är det postbout-deppen som river i mig, kanske är det något annat. Förmodligen är det en kombination av det hela. Förkylningen river i mig och inuti är jag orolig. Jag känner mig otillräcklig. Jag drömmer om att bli bra på derby och i huvudet sitter det något och jävlas med mig, får mig att känna mig som den här hästen på bilden. Som att min önskan om och strävan efter att bli en bra derbyspelare är lika befängd som hästapållens önskan om att bli en enhörning. Jag är så väldigt trött på att ännu inte ha hittat ett konstruktivt förhållningssätt till mig själv, att jag i vuxen ålder fortfarande har problem med att vara snäll mot mitt jag och att jag låter mina hjärnspöken ta över. Det gör mig så trött och ledsen att det ibland känns som att jag tappar sugen helt och hållet, som att det är lättare att ge upp än att försöka ändra på det. Problemet är bara att jag inte alls vill ge upp, jag vill inte alls begränsa mig själv och leva ett liv jag inte är nöjd med. Jag har ingen plats för destruktivitet i mitt liv längre.
Så var det dags.Jag laddar med bilder från World Cup 2011 och ljummet kaffe. Äntligen, äntligen, äntligen dags att åka till Helsingfors för att ännu en gång bouta tillsammans med mitt kära Team Sweden. Imorgon så spelar vi mot Team USA och några av världens bästa derbyspelare och på söndag är det bootcamp som gäller för hela slanten. Helgen kommer att bjuda på mer än 15 timmars onskates för min del och det känns helt fantastiskt. Som jag har längtat, längtar men oj vad nervös jag är. Nu är jag inte så mycket för det här med idoler och blir sällan starstruck men shit pommfritt alltså, vilka kvinnor det är jag kommer att få träffa i helgen. Det är intressant det här med derby, relationen mellan ens förebilder och en själv ser helt annorlunda ut än inom någon annan sport som jag känner till. Det är mer jämnlikt och även om den där idoldyrkan faktiskt finns så har den flera sidor, vi kommer varandra nära och blir personliga och jag måste säga att jag gillar det. Skarpt. Nu skall jag hetspacka innan jag skall möta kära Evil Eye vid tåget som tar oss över sundet till Kastrup.
Dagens sanning. Jag hämtar w på förskolan efter att ha stressat dit. Han är nästan ensam kvar på gården och i mitt mammahjärta hugger det till för en tiondels sekund fylls hela jag av det där dåliga samvetet tills det att han ser mig och bubblar över springer mot mig och kastar sig i min famn och berättar om dagen som varit. Tillsammans går vi hemåt hand i hand och uträttar vardagsbestyren. Vi handlar, tvättar och plockar undan innan vi tar bussen in till stan och ordnar med födelsedagsöverraskningen. Efter alla måsten när vi ligger i sängen och pratar så säger han mamma, jag älskar dig och jag är glad när du är med mig och är glad och nör e har somnat, det är då jag inser att det är så det måste vara. Jag skall ägna mig mer åt det som gör mig glad här i livet. Nästa uppdrag får bli att dumpa
energitjuvarna. Picture stolen from facebook.
Jag har haft en solig, svettig, itmanande och rolig dag och här ligger jag nu i min säng med pickande hjärta och darrande muskler. Endorfinkickad och utmattad efter kvällens fyratimmarspass. Att bli coachad av Joy Collission är något av det mest fantastiska jag varit med om på mycket länge.
Ja! Äntligen onsdag! Jag älskar onsdagar, eller ja, känslan som onsdagen lämnar efter sig när den är över: att det snart är helg, att mer än halva veckan har gått. En annan anledning att älska onsdagar är det faktum att Crime City har lagträningar på onsdagar men dag kommer det inte att vara en vanlig lagträning, nej, idag kommer vi att bli coachade av ingen mindre än Joy Collission, team USAs kapten och MVP under 2011 års world cup. Det kommer att bli en perfekt uppladddning nför helgen och förhoppningsvis så släpper en del av den nervositet jag känner. Innan dess skall jag överleva ännu en dag på jobbet, och förhoppningsvis går det bra. Ny terminsstart betyder nya barn och nya konstellationer i barngruppen, något som alltid resulterar i att det blir lite stökigt innan alla har hittat sina platser. Men ja, skitsamma, jag tänkte inte prata jobb just nu, jag ville prata roller derby på dagens program finns det en coaching workshop, offskates och ett gäng timmar onskates. Åhh vad jag ser fram emot kvällen!
