Har försökt att göra det bästa av dagen och trots morgonens mulna väder och tunga regnmoln sprack det upp. Lekdate med bästa grannarna och försök att koppla bort alla måsten inför morgondagens lägenhetsvisning. Hemmalagad vegansushi och barfota hundpromenader skingrade en del av ångesten. Sol ute sol inne sol i hjärta sol i sinne osv.
Skitsommar. Den här sommaren, eller ja, snarare bristen på sommar gör mig djupt deprimerad. Nej, det är ingen underdrift - jag är fan deprimerad.
Jag har gått omkring och låtsats nu i 4 veckor när det har regnat dagligen. Dagligen i fyra veckor, eller nej, nu ljög jag, tre soldagar har det visst varit. Jag har låtsats att det är okej, att det blir bättre, att det inte gör något att det regnar för huvudsaken är att jag har semester och är ledig men det är inte sant, det gör visst något att det är den tjugoandra juli och att jag bara badat i havet en endaste gång i år, att att alla uterull blir inställda på grund av regnet, att vi på gårdagens kvällspromenad med Vesslan hade dubbla luvtröjor och mössor på oss. Det gör visst något att jag sitter hemma och dricker chaite uppkrupen under en filt i skenet av värmeljus istället för på balkongen med ett glas saft fyllt till bredden av klirrande isbitar.
Jag är livrädd att det inte skall komma någon sommar för jag förstår inte hur jag skall orka med hösten, att börja jobba igen och klara vardagen ensam när H är och jobbar. Jag är rädd att inte orka med en lång mörk och kall höst och vinter utan varma sommarnummer att tänka tillbaka på.
Lika som bär eller vad säger ni? Mirijam uppmärksammade mig på den slående likheten mellan lilla w några månader gammal och yours truly från helgens bout. Släktdragen är tydliga.
Lite deprimerad och mycket blåslagen det är jag det. Som så ofta efter stora derbyevent och festivaler infinner den sig: post- känslan. Tomheten, deppigheten, det där svarta hålet i bröstet som kommer dels från för lite sömn, för mycket fysisk ansträngning, eventuella mängder alkohol och för lite mat och dels från den där faktiska tomheten. Kontrasten av att ha omgetts av hög musik, hundratals människor och många nära och kära under de senaste dygnen. Det är ungefär där jag är nu. Men ja..
Jag håller på att repa mig. Jag är okej. Tre dagar fyllda av boutande och att organisera SROC har sugit ut all kraft jag hade kvar. Idag har jag bara njutit av att hänga med Lilla W och försökt röra mig så lite som möjligt. Ingen insanity workout, ingen löpning, inget rullande bara häng i finaste koloniträdgården och bearbetande av helgens bouts.
Jag må vara blåslagen och trasig här och var men en sak är säker: lilla w ger mig mängder av energi och kolonin är som balsam dör själen och sist men inte minst så har jag aldrig någonsin innan varit så stolt över mitt lag, min liga. Det vi åstadkommer tillsammans är fantastiskt vad vi gör är att skriva historia.
Tiden går fort när en har roligt.
Idag är det dags för CCR att möts Vagine Regime Nordic och om sanningen skall fram är jag ganska nervös. VRN är ett starkt lag med många fantastiska spelare. Det följs av match om tredje och fjärdeplatsen och sen klockan fyra möter vi Finland i finalen. Jag tänkte göra en repris av gårdagen och spela lugnt och metodiskt. Och hitta hårt som satan såklart.
Med betoning på lite. Det blåser halv storm och känns som oktober men ändå. Det är svårt att inte passa på att komma ut när omgivningarna ser ut såhär och en slipper släpa på hund och barnvagn. Dessutom ska ju barfotalöpning vara så bra så bra så. Nu skall jag köra ett insanitypass och sen blir det vila innan kvällens scrimmage
 |
| Bilden är lånad från DerbyNewsNetwork. |
Team USA is extremely
excited to be traveling to Helsinki Finland to play Team Sweden and Team
Finland, back to back, on Saturday September 1st.
This is an extremely costly venture for the players and staff, so here is a shameless plug to help ease the financial burden:
A portion of all Team USA merchandise purchased at
Wicked Skatewear goes directly into our travel fund.
http://wickedskatewear.com/
Without further preamble here are the players that will be donning the
stars and stripes again to compete, and these same players will be
acting as coaches during the boot camp in Helsinki.
Addy Rawl
Tracy Disco Akers
Bonnie Thunders
Claire D. Way
Donna Matrix
Fisti Cuffs
Joy Collision (Captain)
Juke Boxx
Sexy Slaydie
Smarty Pants (Co-Captain)
Snot Rocket Science
Suzy Hotrod (Co-Captain)
Teflon Donna
V-Diva
Staff:
Head Coach Buster Cheatin
Assistant Coach Justin Campoy
Team Manager Vivien LeighEmOut
Advanced ticket sales are now open, public ticket sales will open Wednesday morning, at 830am ET.
Team USA is extremely grateful to Helsinki Roller Derby for the
opportunity to conduct this boot camp on foreign soil, and for hosting
these International Bouts.
Up up and away. Hjälmen i högsta hugg och peppen på topp. Trodde först att jag inte skulle hinna träna och gör det egentligen inte alls men UNNAR mig det, fattar du, jag unnar mig att träna - inte den där pizzan, chipspåsen eller lösgodiset och det känns så jävla bra. Att jag sen fick ta taxi för att hinna, ja det är vardagslyx det.
Har ätit så jävla dåligt ett tag, typ gått och lagt mig utan mat i magen efter ett tretimmarspass eller bara tyckt en påse popcorn i min ensamhet, veganpizza från rex och kolhydrater i mängder men känner nu att det har vänt. Jag avskyr verkligen att laga mat till mig själv för att sedan käka ensam så det blir lite av en kamp. Bäst just nu är förpreparerade sojafileer som jag marinerat och stekt och förvarar i kylen som ätes tillsammans med babyspenat och avokado följt av färsk frukt i mängder. Försöker ladda med vitaminer, antioxidanter och proteiner nu. Jag behöver det för att orka, slarvar jag ned maten så mår jag verkligen dåligt.
Jag har inte riktigt förstått det här med instagram förrän majsan gav mig en grundlig genomgång och om sanningen skall fram känns det fortfarande lite ovant, krångligt och läskigt. Jag som trodde att jag var bra på det här med tekniska saker och sociala medier. Tji på den du aloha. I alla fall, vad jag skulle komma fram till: följ mig gärna, du hittar mig som alottariot
Insane in the membrane, japp, en skulle absolut kunna tro det. Jag har kört igång med insanity workouten och känner mig så jävla peppad att det kryper i kroppen, frågan är kanske hur det känns när nyhetens behag väl lagt sig. Jaja, insanityworkouten känns som ett riktigt bra debykomplement, det är explosivitet och uthållighet och en del cardio - precis vad jag behöver. Målet är att köra i 60 dagar (bra tajming - måste formtoppa till första helgen i september!) så ser vi var jag hamnar. Målet är att köra varje dag, utan undantag, de dagar jag har derby blir det alltså dubbelt upp och eftersom att jag börjat försöka mig på med den där löpningen också så kanske det blir trippelt också. Jag skall vara så stark så stark i september.
Ps. Utan pepp från er blir det nog tufft. Okej?
Vad jag gjort när jag inte bloggat? Skrivit kontrakt med mäklare som förhoppningsvis kan hjälpa mig att sälja lägenheten inom en snar framtid, planerat Sroc för fullt också målat då. Jävlar vad jag har målat.
Det har hänt så snorigt mycket på sista tiden att jag helt glömt bort att skriva om det. Ni vet den där roller derby festivalen som vi i Crime city anordnar? En stor del av denna är Malmö cupen där mixade lag från Sverige, Norge, Finland och Danmark spelar en turnering. Platserna i det svenska laget har lottats ut ut två kvoter, en nybörjarkvot där en endast behövt scrimma och sen en kvot för de lite mer avancerade åkarna. Tio spelare har dragits ur varje och först kom jag inte med. Lika bra tänkte jag, då kan jag hänga med lilla w och njuta av att bara titta på derby för en gångs skull men så hoppade två spelare av och mitt namn drogs ut den avancerade kvoten och fy fan vad glad jag blev! Jag älskar att spela derby, det är verkligen något av det bästa jag vet och att göra set utomhus i (förhoppningsvis) vackert väder tillsammans med ett riktigt grymtihopplockat lag känns riktigt utmanande och kul. Om två veckor smäller det. Skall få ihop det sista med Sroc först bara och lite annat men det kommer att bli bra så bra.
