Rättvisan i detta..?

Får ett mms från mamman som njuter av sitt liv som pensionär och hänger i strandhuset, går långa promenader och filosoferar/renoverar sitt hus. Såhär ser hennes utsikt ut:

 Ett fruset hav där isen är så tjock att hon kan gå ut på den ett hundratal meter utan problem. Det är klarblå himmel, sol och vitt, vitt vitt. Jag förflyttar mig snabbt till köket, där det är den minst gråa och deprimerande utsikten och blickar ut över det här:

Smutsigt, grått, brunt slask. Ingen sol så långt ögat kan nå. Var ligger rättvisan i det kan en fråga sig..? Inte det att jag är missunsam, det är bara det att jag håller på att förgås på grund av avsaknaden av solen.