Det där jobberbjudandet..

Såklart att jag tackade ja, jag vill ju göra detta! Det är en fantastisk möjlighet och jag kommer att lära mig så mycket att jag hisnar vid tanken på det. Jag kommer att få lov att vara med och göra skillnad, kunna påverka och utveckla.. Ibland måste man (jag) bara dela med mig av mina tankar för att sedan våga ta klivet, hoppa och falla ut  det okända och det har jag gjort nu. Känslan? Tusen fjärilar i magen.. och samtidigt denna oro, tänk om det inte blir jag som får chansen?  Jag försöker trösta mig med att då var det inte meningen att det skulle vara så, att det då kommer nya, fler och bättre erbjudanden som är för mig. Jag håller tummarna, lite i smyg, vill och vågar inte hoppas för mycket för att jag är rädd för besvikelsen som kommer om det inte blir som jag vill samtidigt som jag peppar lite grann, tänker på tankens kraft och hur människans energier spelar in och spelar roll. Upp som en sol, ner som en pannkaka och så vidare i alla evinnerlighet.