Inställt Kristianstadsbesök och tjuriga miner.

Idag är jag sur och irriterad, det är slipdamm och röra i lägenheten och jag hade planerat att besöka min fantastiska vän Majsan men så blev det alltså inte.

Vi skulle bada, sola och prata bebis såklart, det är svårt att inte göra det när hon skall bli mamma vilken dag som helst nu. Så blev det inte, igår när vi kom hem var W krasslig, lite frossa och trött, för mycket sol tänkte jag, det löser sig tills imorgon förmiddag. Tji på den, det blev värre och alla som någon gång har haft en mycket gravid människa i sin närhet eller rentav varit gravida och gått och väntat på att en förlossning skall starta vet att en inte riskerar att smitta ner den havande.

Ändrade planer alltså och purkna miner. W är purken för att vi inte skall åka tåg och buss, några av hans favorit färdmedel och jag är lite besviken för att jag skulle få hänga med min kompis i hennes fantastiska trädgård, kolla in nya lägenheten som jag inte sett sedan jag hjälpte till att flytta  och dessutom skulle vi besöka någon härlig strand i närheten av Kristianstad, ja ni hör ju, jackpott! Dessutom känns det extra surt för såhär efter en natts sömn så vaknade W och var törstig och på mycket bra humör. Och helt plötsligt har vi alltså inga planer längre. Ett big no-no med tanke på att jag inte riktigt orkar vara hemma när lägenheten ser ut som den gör.

Majsan, är inte bara en av mina bästa loppis-kompisar utan hon är också så sjukt rolig, allmänbildad och har ett hjärta av guld så det går liksom inte att vara på dåligt humör när en träffar henne. Vi brukar ofta prata om att det är svårt att lära känna nya kompisar nu när vi är vuxna men det är ändå precis det som vi har gjort. Jag kan inte riktigt komma ihåg hur det gick till när vi började hänga men en sak  är säker: jag är så himla glad att jag har en vän som M.