Och jag vaknar med grus ögonen och alltför lite sömn innanför pannbenet men ändå med peppen på någorlunda topp. Jag kokar kaffe och lyssnar på Radio Kristianstad och funderar över livet, väntar in i det sista med att väcka W så att i alla fall en av oss blir någorlunda utsövd. En ny jobbvecka som känns bra. Jag gillar mitt jobb, mina kollegor och mina ungar så jävla mycket att jag trots personalbrist och röra faktiskt ser fram emot att komma dit. Den friska morgonluften kryper in genom öppna fönster och jag blir kall om fingrarna när jag sitter här och skriver, det börjar bli höst nu och jag gillar det. Jag tar på mig mina nyinköpta jeans, en halsduk och en tjocktröja innan vi cyklar till våra förskolor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar